Många är vi nu som inser att vi har levt i en lögn. Här har i alla fall jag gått ett helt liv och tvättat ner hjärnan med att fritids är varje fattigt barns Messias. Å andra sidan, tänker jag efter att ha smält nyheten en aning, kanske det inte är så ologiskt att fritids är mer givande för de rika barnen. Det måste vara en exotisk sak, ett spännande skifte av perspektiv, att få gå in i en värld som är full av vuxna men helt saknar resurser. För fattiga barn finns det väl ingen charm i att gå från en understimulerad miljö till en annan. Korv och makaroner blir bara en intressant måltid för någon som på grund av arv och miljö känner sig rebellisk i närheten av halvfabrikat.

Vad de fattiga barnen gör istället för att gå på fritids får jag inga svar på när jag läser om LO:s kartläggning på Sveriges Radios hemsida. Men det behöver vi inte ens börja  spekulera i, allt vi vet med säkerhet är ju att barn som hittar på saker utan vuxnas tillsyn är en fara för sig själva och allmänheten. Vad vi omedelbart måste börja spekulera i dock är vad de fattiga barnen kan tänkas vilja ha utav sin fritid istället. Om fritidsverksamheten bara är intressant som verklighetsflykt (enligt min analys) för de rika barnen – vad behöver de fattiga?

Oerhörda resurser, enligt mina fortsatt personliga spekulationer. Om de rika barnen dras till fritids på grund av spänningen i det okända, vad blir spännande för de fattiga barnen? Antagligen skidresor med högst ett annat barn och två stressade men ändå magiskt utvilade vuxna. Kanske att gå på spa innan en hunnit fylla femton år eller varför inte att bara vara omkring vuxna som inte kräver hjälp med disken. Eftersom en annan vuxen får betalt att göra det.

Sådant har samhället tyvärr inte råd att betala för, till och med jag förstår att det vore orimliga offentliga utgifter. Den enda lösningen som jag ser det blir att reformera familjepolitiken helt. Fattiga barn får helt enkelt byta liv med rika barn, kanske när de når skolåldern. Som i ett sådant roligt tv-program som ska ”problematisera” klasskillnader, fast på riktigt! De fattiga barnen får äntligen en stimulerande frihet som faktiskt kan fånga deras intresse med marmor och långflygningar och vad annat rika ungar får. Så får de rika barnen formligen drunkna i linoleum, färdiga köttbullar och passiv rökning utan att behöva gå hem från det varje dag och gråta sig till sömns i sidenlakanen.

Jag förstår ju att det är ett förslag med ganska totalitära vibbar, lite som den senaste tidens kriminalpolitiska förslag från alla håll. Men jag tänker att om vi redan är på väg utför kan en lika gärna låta de sjukaste förslagen hagla hela valåret ut. Men du som läser detta är nog inte en politiskt deprimerad satiriker som välkomnar det totalitära med hänsyn till vilken arkitektur det kan generera över tid. Du som läser är antagligen en person med ett antitotalitärt hjärta till vänster som bultar lite extra för samhälle och politik. Till dig kan jag bara säga; passa på att glädjas åt att ni alltid haft rätt. Fritids är en superviktig budgetpost eftersom barn älskar och behöver det. Ni behöver bara acceptera och omhulda att ni sprungit de rika barnens ärenden hela tiden.