Det nya regeringsunderlaget, M, KD och L har presenterat politiken som ska genomföras under den kommande mandatperioden med stöd av SD. Många frågar sig om Liberalerna lyckats vinna någon sakpolitik i den här överenskommelsen. Enligt Liberalerna själva har de åtminstone fått igenom sin skolpolitik. Men om förändringarna blir så kraftfulla som partiet vill ge sken av, är svårt att säga i dagsläget.
I dokumentet finns en hel del intressanta punkter. M och KD verkar främst ha bidragit till delarna om ”ordning och reda” där lärarnas befogenheter ska stärkas och där skolmiljön ska bli tryggare, medan Liberalerna fått stort inflytande på övriga punkter. Men det är ett konturlös inflytande.
Högerpartierna vill stoppa friskolors möjligheter att ta ut vinst "de första åren". Hur många år som ska räknas som de första konkretiseras inte. Liberalernas partiledare Johan Pehrson har tidigare sagt fyra till fem år. Men om det leder till att man kan styra bort lycksökare från att starta skolor bara för att tjäna pengar är tveksamt. Pengar kan i teorin samlas på hög och tas ut som vinst några år senare. Eller hamna i koncernens fastighetsbolag som av en händelse höjer sina hyror för skolbyggnaden och i koncernens IT-bolag som i sin tur kräver högre avgifter. Att Academedias vd Marcus Strömberg "välkomnar många av de förslag som står i Tidöavtalet och ser fram emot att de utreds och genomförs" är ett tecken på att förslagen inte hotar koncernens möjligheter till att fortsätta tjäna pengar på skolan.
Högerblocket föreslår även att skolpengen ska kunna återkrävas vid brott, när en huvudman blivit dömd för allvarlig brottslighet "eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet”. Det här är på samma gång både uppseendeväckande och intetsägande. Vad kan man egentligen räkna till skolverksamheten? Är marknadsföring en del av skolverksamheten? Är vinstuttagen en del av skolverksamheten? Anser man inte det så har högerpartierna lyckats med det vänsterblocket gått i val på. Men troligtvis har högerpolitikerna en annan tolkning.
En tredje punkt i Tidöavtalets skoldel är den om skolvalet. Högerpartierna vill genomföra ett obligatoriskt skolval. Men man vill inte avskaffa kösystemet som urvalsgrund för friskolor. Det är anmärkningsvärt med tanke på den mängd förslag som i övrigt framförts i avtalet om kriminalitet kopplade till segregerade områden. Forskning pekar nämligen på att skolsegregationen förvärras genom friskolornas kösystem. Det är i huvudsak föräldrar med högre utbildning och socioekonomisk status som ställer sina barn i kö tidigt. Det gör att barn med föräldrar som är nyanlända, eller resurssvaga i högre grad ”hamnar” i den kommunala skolan som har ansvar att ta emot alla elever.
Det finns delar i avtalet som har potential att göra skillnad för skolområdet. Exempelvis punkten om en "ny likvärdig skolpeng". Men återigen är formuleringarna för luddiga för att man ska förstå exakt hur det ska gå till. Med tanke på att samma partier röstade ner förslaget om att ge en högre skolpeng till kommunala skolor eftersom att de har ett större ansvar för att tillhandahålla skolplatser för kommunens alla barn i skolåldern, så kan man kanske anta att de vill göra något annat. Frågan är bara vad?
