61 personer har dött på svenska arbetsplatser. Bara veckan före jul dog nio personer. Fem personer när en hiss rasade på ett bygge i Sundbyberg. Ytterligare en man i en olycka på Northvolt i Skellefteå. En grävmaskinist efter att ha gått genom isen på en myr med sin grävmaskin och en lastbilschaufför när lastbilen voltade i ett dike. Dessutom avled en man efter att vårdats sedan början av november efter en explosion på Northvolt. 

Magdalena Andersson, Socialdemokraternas partiledare, frågade ansvarig minister Johan Pehrson (L) om han ställer sig bakom partiets förslag på att inrätta en kriskommission mot dödsolyckor i den hårt drabbade byggbranschen. 

Det var då arbetsmarknadsministern visade att han nog inte riktigt förstår allvaret. 

Han svarade: 

– Det är lätt att dela den bestörtningen. Tänka på alla de människor som går till ett jobb, som har en familj som kanske väntar där hemma, men man kommer inte tillbaka för det gick åt pipan på jobbet. Man dog eller skadades kanske för livet.

Gick åt pipan. 

Var det vad som hände när en strålskyddstekniker klämdes till döds på Ringhals kärnkraftverk? Eller när en byggnadsarbetare föll från fjärde våningen? När en bygghiss rasade mot marken? Eller när en lokförare på jobbet dog efter en krock med lastbil? 

Fackförbundet Byggnads tycker inte att det här bara var oundvikliga olyckor. Tvärtom säger fackförbundet att det är systemfel som leder till att dödsolyckorna ökar. Det behövs regler för hur underentreprenörer ska få användas och att företagen måste använda egen personal för att minska olyckorna, enligt Byggnads. Fler kontroller. Mer resurser till Arbetsmiljöverket och regler som stoppar företag från att konkurrera genom att fuska med arbetsmiljön. 

2023 var ett mörkt år. 2024 har inte börjat bättre. Tre personer har redan avlidit på jobbet sedan årsskiftet. Det är allvar. Johan Pehrson säger att han vill avvakta haverikommissionens, polisens och Arbetsmiljöverkets utredningar. Har han verkligen tid med det?