KOM TILL BOKMASSAN!

ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.

Här hittar du all information om evenemanget.

I folkmassorna firade även skandinaviska kurder, som rest hit för att delta i vad flera menade var en av de viktigaste dagarna i deras liv.

– Det här kommer att ge kurderna ett eget land och det finns inget viktigare, sa den norske kurden Gorran.

Resultatet av folkomröstningen väntas dyka upp först senare på onsdag eller på torsdagen, men preliminära siffror från valkommissionen visade ett valdeltagande på 72 procent. De allra flesta kurder som röstat lär också ha röstat ja till en egen stat. Men vad händer nu?

Kurdistanregionens regering säger sig förstås ha fått ett klart folkligt mandat bakom sin självständighetspolitik. Men den irakiske premiärministern Haider al-Abadi avfärdade på måndagsnatten ännu en gång folkomröstningen som ickekonstitutionell och sade sig vägra dialog. Bagdad kan också fortsätta avfärda hela saken som ogiltig, eftersom nästan inga internationella valobservatörer ville komma för att kontrollera att processen gick korrekt till.

Valdeltagandet rapporteras som mycket högt i de omstridda områdena, som både kurderna och Bagdad gör anspråk på. Men där förvärrades också spänningarna efter att tre peshmergasoldater dödats i ett bombdåd i Daquq på söndagen. Ytterligare en peshmerga sköts till döds av en medlem i shiamiliserna på måndagen, i staden Tuz Khurmatu – där kurderna och shiamiliserna redan börjat kriga mot varandra två gånger, 2015 och 2016.

På måndagskvällen träffade jag en av de högsta politikerna i ett kurdiskt parti, som förklarade att han personligen inte alls köper retorik om att Kurdistan ska bli självständigt inom kort. Istället visar den komplicerade situationen att det nu är tid för långsam och ältande dialog med Bagdad – något som redan skett bakom stängda dörrar. Då ska den irakiska regeringen ha godkänt att kurderna haft sin folkomröstning, men den ska också ha varnat för att använda aggressiv retorik med personangrepp, som bara skapar onödiga spänningar.

Ingenting i denna tysta diplomati och i bristerna i måndagens omröstning förminskar dock den stora symboliska betydelsen, av att kurderna trots alla regionala hotbilder och internationella uppmaningar om att tänka om, ändå genomförde sin folkomröstning.

– Därför handlar den kommande veckan om en transitionsperiod där dramatiska saker kan ske, förklarade politikern för mig.

Iran stängde på söndagen ner all flygtrafik till Kurdistanregionen i Irak, som ett straff för att folkomröstningen skulle genomföras. Turkiets president Erdogan varnade på måndagen för att hans land kan stänga ner gränsen till Irak som straff, och flera turkiska flyglinjer har ställt in sina turer till Kurdistan. I söndags krävde även den irakiska regeringen att kurderna lämnar över kontrollen över sina gränsövergångar och flygplatser till Bagdad.

Den eskalerande utvecklingen har även fått vissa utländska journalister och delegationer som kommit för att bevaka folkomröstningen, att behöva ställa bekvämlighetsfrågor: hur ska vi själva komma hem härifrån?