Men det är precis vad som skett. Och orsaken är dramatiskt enkel.

Det finns inga andra  beslut mänskligheten kan ta som har en sådan tidshorisont. Det beslut regeringen tagit påverkar människor 100 000 år framåt. Åtminstone är det detta som företrädare för metoden om att kapsla in radioaktivt avfall påstår sig ha hanterat.

Vilket självklart inte stämmer.

Här är inte läge att upprepa alla skandaler kring hur detta beslut till slut tagits fram. Vi vet att ingen vet om det här är säkert. Vi vet att enda orsaken till att beslut tas är för att kärnkraftsindustrin då kan påstå sig vara ”säker” – bristen på slutförvar är ju ett globalt problem för all kärnkraft. Det den svenska regeringen gör är att fatta ett beslut som blir internationellt. För om detta är ”säkert” –varför inte importera andra länders avfall och lägga det i samma hål? Är det säkert för svenskt avfall är det ju säkert för ryskt också. Eller franskt. Inte sant?

Anar vi en ny ekonomisk framtid för Uppland som världens kärnkraftsavfallslager?

Den vetenskapliga diskussionen om metoden kommer att fortsätta, men har kärnkraftsindustrin väl fått börja bygga blir det svårt att stoppa när de första kopparcylindrarna lagts på plats. Då är ju problemet ”löst”. Visst kan en framtida politik ändra det, staten får ta ansvar och betala, vi får alla vänta på en framtid där bättre lösningar finns på ett problem som aldrig borde ha skapats. Men det sorgliga med dagens beslut är insikten att man inte kan lita på politiken i en sådan här viktig fråga.

För varför fattar regeringen detta beslut – trots de stora osäkerheterna inom vetenskapen?

Svaret är att det är valår.

S vill slippa att varje valdiskussion ska handla om kärnkraft och slutförvar. Man vill ta bort frågan från dagordningen precis som man desarmerat borgerliga skattesänkningsförslag eller angrepp på asylrätten, genom att genomföra dem själv.

Frågorna ska bort från valet.

Och det är väl normal partitaktik inför ett val om vi pratar om en skattesänkning. Men nu handlar det om en tidsrymd på 100 000 år, om ett beslut som styr människors liv långt, långt in i framtiden. Om olyckor som blir ”ingens fel”.

Kampen om någon procent av rösterna är viktigare än ansvaret för framtiden.

Det är sorgligt att se.