Idag finns inget gemensamt insamlingssystem för sopor. En rad olika producentägda organisationer har skapat egna system för insamling av förpackningar, glas, batterier, elavfall, textilier och så vidare vid sidan av hushållssoporna som kommunerna samlar in. Det här leder till en del absurda konsekvenser, enligt Robert Falck.

– När min dotter ville slänga sin pennburk av metall fick jag förklara för henne att den måste vi åka till kommunens återvinningscentral med medan den identiskt lika ärtsoppsburken som blev över efter middagen skulle läggas i FTI:s (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) behållare några kvarter bort, berättar Robert Falck.

Sedan kör kommunen och FTI bägge burkarna till samma smältverk där de metallåtervinns.

– Sverige är det enda land i Europa som håller fast vid enskilda insamlingssystem, alla andra har insett problemen, säger Robert Falck.

”Producentansvaret är bra”

I Sverige har producenterna ansvar för sitt förpackningsavfall och för merparten av de produkter de säljer när dessa ska kasseras – i enlighet med principen att förorenaren ska betala. Producentansvaret är väldigt bra, det är organisationen av det som brister, enligt Robert Falck.

– Återvinningsmålen för olika material är lågt satta och har inte höjts sedan 2001, det gör att producenterna saknar drivkrafter för att återvinna så mycket som möjligt. Det saknas också repressalier om de inte når målen, säger Robert Falck.

Dessutom omfattas bara det som lämnas till producenternas insamlingssystem av producentansvaret.

– Det gör att en del ansvaret förs över på konsumenterna istället, säger han.

Idag subventionerar kommunerna, fastighetsägarna och hushållen, enligt branschorganisationen Avfall Sverige, producenterna med minst 1,5 miljarder årligen – tack vare att stora mängder avfall inte hamnar i producenternas insamlingssystem.

Syftet med producentansvaret var att styra mot mindre förpackningar och lättåtervunna produkter, men utvecklingen har gått i rakt motsatt riktning; materialåtervinningen har tvärtom minskat sedan 2006.

Utredning har tillsatts

För ett par år sedan kom Avfallsutredningen som föreslog att kommunerna skulle samla in allt hushållsavfall, eftersom parallella system bedömdes vara ineffektiva. Insamlingen föreslogs ske i anslutning till fastigheterna. FTI och andra organisationer lobbade hårt mot förslaget som inte antogs av regeringen.

Den nya rödgröna regeringen har tillsatt en ny utredning med samma mål – att föra över insamlingsansvaret till kommunerna – för att förenkla konsumenternas källsortering och göra det lönsamt att återvinna.

På FTI är man kritisk.

– Det vore negativt både för medborgarna och för miljön. Förslaget saknar krav på källsortering och insamlingen borde inte ligga på kommunen eftersom de som lämnar sopor vid en återvinningsstation korsar kommungränser, säger informationschef Annica Dahlberg på FTI.

De argumenten avfärdar Robert Falck som nonsens.

– Att inte sopsortera vore att bryta mot både svensk lag och EU-lagstiftningen. Och ska kommuner vägra tömma papperskorgar för att japanska turister slängt sina glasspapper där?

FTI ser också problem med hur kommunerna ska debitera producenterna för insamlingen.

– Om insamlingen av en kaviartub är väsentligt högre i Kiruna än i Solna blir det svårt för producenterna att prissätta produkten.

Hoppas på handlingskraft

Robert Falck är inte förvånad över att producentintressena är kritiska.

– De tjänar på dagens system eftersom de slipper bära de fulla kostnaderna för insamlingen. Med kommunerna som huvudmän får de betala vad det kostar.

Robert Falck hoppas nu på politisk handlingskraft. Inte mycket har hänt de senaste 30 åren.

– Vi behöver ett enhetligt insamlingssystem, baserat på fastighetsnära sortering. Man ska inte behöva ta bilen för att slänga soporna, säger han.

Han kan också tänka sig pant på fler material än flaskor och burkar.

– Men det är något som industrin lobbar stenhårt emot, eftersom det skulle öka priset på varorna, säger han.

Trots att materialåtervinningen minskar i Sverige räcker inte de inhemska soporna till för att hålla igång fjärrvärmeverken. Importen av sopor ökar – det är en lysande affärsidé att bränna sopor. Men energiinnehållet är lågt och jämfört med materialåtervinning är det ett stort slöseri med resurser, menar Robert Falck.

– Exportländer som Norge och Italien borde kunna sopsortera de också, men så länge det finns stora, inte minst kommunala, intressen att elda sopor kommer det att fortsätta, säger Robert Falck.

Finns inte risken att kommuner med intressen i förbränningen hellre bränner upp soporna om de får ansvar för insamlingen?

– Regeringen måste lagstifta om att sopor inte får brännas. Istället borde vi bränna exempelvis restprodukter från skog och lantbruk. Då skulle fler svenska företag tjäna pengar på bekostnad av Eon och Fortum, säger Robert Falck.