För studien har forskarna samlat data från döda valar. Genom data från andra forskare som följt valarna kunde de åldersbestämda och studera valarna. En av de fem forskarna bakom studien är Samuel Ellis, lektor och knuten till Centre for research in animal behaviour vid University of Exeter. 

Forskarna har kunnat se att det finns fem olika varianter av tandvalar som kommer in i klimakteriet. Förutom människor är en del valar det enda däggdjur som kommer in i klimakteriet.

–  I den här studien ville vi förstå hur sociala faktorer, särskilt interaktioner mellan valhonorna och deras släktingar lett till att de utvecklat förmågan att komma i klimakteriet, säger Samuel Ellis. 

Bidrar med kunskap till flocken

Forskarna tror att valarna kan ha utvecklat klimakteriet för att flocken får bättre överlevnad om honorna lever längre. De äldre valhonorna bidrar nämligen med kunskap till resten av flocken. 

– Vi har kunnat se att vissa valhonor brukar dela med sig av sin mat och använda sin kunskap för att guida resten av flocken att hitta mat.  

De flesta djur får barn under hela sin livstid, men att de här tandvalarna kan leva upp till 40 år efter att ha fått barn gör att de har mer tid att hjälpa sina barn och barnbarn. 

 – Klimakteriet bidrar även till mindre rivalitet mellan mammorna, deras barn och barnbarn, eftersom de då inte behöver tävla om samma partners för att kunna fortplanta sig. 

Forskarna menar att det krävts vissa specifika omständigheter som lett fram till att valarna utvecklat förmågan att komma in i klimakteriet och leva ett långt liv efter att de fått barn. 

Dels måste det finnas en vilja hos honorna att hjälpa sin familj som förbättrar överlevnadschanserna i familjen. Dels måste djuren infinna sig i en sådan social struktur att honorna lever nära barn och barnbarn. 

Forskarna vet dock inte hur valar åldras, om de till exempel får ålderskrämpor som vi människor. Eller om de påverkas av att komma in i klimakteriet. 

– Det vi dock har kunnat se är att de äldre valarna fortfarande är aktiva på samma nivå som de yngre.   

Hur länge valarna har gått in i klimakteriet vet inte forskarna heller inte riktigt ännu. Det är sådana typer av detaljer de hoppas kunna studera vidare.  

– Vi vill definitivt gräva mer i det här på detaljnivå. Till exempel hade det även varit roligt att gå in mer på de här hjälpsamma beteenden som de äldre honorna bidrar till flocken med. 

Liknande studier har gjorts på klimakteriet tidigare men då främst på människor och späckhuggare, en sorts tandval. Men nya studier har visat att det inte bara är späckhuggaren, utan flera tandvalar som kommer in i klimakteriet. De nya fynden har gjort det möjligt att jämföra olika valsorter.

Ger hint om människors utveckling

Varför människor utvecklat förmågan att komma in i klimakteriet är inte klargjort. Men forskarna bakom valstudien menar att man kan dra vissa paralleller till deras studie för en fingervisning om människans utveckling. 

– Trots att valarna och människorna är så olika visar resultaten en liknande utvecklingshistoria. Vi tror att en anledning till att klimakteriet utvecklats hos människor och tandvalar är att det skapats genom ett naturligt urval. Att öka livslängden utan att öka den reproduktiva livslängden kan alltså ha skapat förutsättningar för flocken att överleva.