– Det här är bara två exempel på hur viktigt det är för den nya industrialiseringen att flyget fungerar.

Både inrikes och utrikesflygen kommer fortsätta öka, argumenterar Peter Norman, men betonar vikten av omställning.

– Flyget måste ställa om. Flyget ska vara fossilfritt 2045 och branschen själv säger att inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030.

En slutsats i utredningen är att Bromma flygplats ska hållas öppen längre än vad som planerats tidigare, till 2045, men att flygplatsen endast ska få användas för fossilfria flyg från 2030. 

– Vi tror att det här skulle kunna bli ett showroom för Bromma, Stockholm, Sverige ut i världen. Man skulle kunna erbjuda utländska företag att komma hit och testa sina maskiner, köra inrikes fossilfritt och få en riktig boost till klimatarbetet för flyget

Samtidigt, säger Peter Norman, att det inte är tydligt hur flyget ska bli fossilfritt.

– Vi ser inte riktigt en färdplan dit. Det är bara 23 år kvar, men för att få det här att fungera är det i huvudsak tre eller fyra energikällor man kan tänka sig. El, då behövs det mycket el och ska det vara fossilfritt och klimatsmart så ska elen också produceras på ett sätt som är fossilfritt. Sen kan vi tala biobränslen, vätgas och så kallade elektrobränslen. Det här behöver framställas och distribueras, och att bygga en storskalig biobränslefabrik kommer att ta väldigt lång tid. Här tycker vi att man bör tillsätta en flygbränslekommission som består av flygbranschen, akademien, regeringen och eventuellt energiproducenter för att tydliggöra en färdplan till 2045.

Utbyggnad av Arlanda

En annan slutsats i utredningen är att arbetet med att förbereda för en ny landningsbana på Arlanda måste påbörjas. Arlandas framtid har länge varit ett omstritt ämne, bland annat för att frågan hänger ihop med den infekterade  debatten om nedläggning av Bromma flygplats. Samtidigt har planen på att öka Arlandas kapacitet att ta emot fler resenärer mött kraftig kritik från miljörörelsen, som påpekar att flygandet istället måste minska om vi ska nå våra klimatmål. 

– Vi säger inte att det behövs en ytterligare landningsbana på Arlanda, vi har ingen uppfattning om det. Men det tar nästan 20 år innan en landningsbana från det att man fattar beslut till att första planet landar. Därför säger vi börja processen nu, låt den ta den tid det tar, och innan spaden sätts i marken, då får man fatta ett beslut om man ska bygga en ny landningsbana eller inte, säger  Peter Norman

Däremot måste resorna till Arlanda göras mer miljösmarta. Det ska ske genom förhandlingar med A train, som kör Arlanda express. Fler tåg och tätare turer ska minska bilåkandet till Arlanda och därmed även bilköerna i Stockholm och på motorvägen.

”Hårdare krav på flygbranschen”

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) säger till SVT att förslagen är spännande, och att han hoppas att de kan bidra till en bred politisk enighet för att lägga ner Bromma och utveckla Arlanda. Han tror också att det är ett viktigt steg för flygets omställning.

– Det här kommer att bidra till en snabbare omställning av flyget. Huvuddelen av alla tankningar för inrikesflyget idag sker på Arlanda. Samlar vi då biobränsletillgången där så kan det påskynda flygets omställning.

Han lyfter också att det ställs allt tydligare krav på flygbranschen om att de ska ställa om till biobränsle och elflyg.

– Nyligen nere i Luxemburg så fattade vi beslut i ministerrådet om bindande krav på flygets omställning i hela EU. Så nu går det fort, och det hänger samman med dels att flyget själv inser att de blir inte attraktiva när de har så stor klimatpåverkan som de har idag, och dels att vi alla politiker tror jag nu, hoppas jag, ser nödvändigheten i att snabbt ställa om flyget så att det blir hållbart.

”Ett haveri”

Slutsatserna i utredningen räcker inte för att nå klimatmålen, och den föreslagna utbyggnaden av Arlanda med en fjärde landningsbana är en besvikelse. Det säger Madeleine van der Veer hos WWF.

– En otrolig besvikelse. Nu har vi en utredare som föreslår att man ska bygga ut, det innebär att man ökar kapaciteten för flygtrafiken oerhört mycket i en tid då vi har ett klimathot och klimatmål vi borde följa istället, säger hon.

Redan idag finns en möjligheter att öka flygtrafiken på Arlanda flygplats, tillräckligt för att både flytta över trafiken från Bromma flygplats och för att öka flyget om det är nödvändigt.

– Det finns gott om kapacitet, det går att öka trafiken med 40 procent utifrån dagens miljötillstånd så det finns en enorm kapacitet på Arlanda. Det man nu föreslår är att flyget ska kunna öka ännu mer. Vi vet att vi bara har ett fåtal år på oss om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Det handlar inte om 20 år utan det är inom fem till tio år som det ödet avgörs. Då kan vi inte slösa samhällets resurser och skattepengar på att bygga ut Arlanda och öka utsläppen.

Madeleine van der Vaan är också skeptisk till att ökad användning av biobränsle skulle minska behovet av att skära ned på flygandet. 

– Den kvotplikt som nu finns beslutad för flyget kommer enbart leda till att 30 procent av flygbränslet som tankas är biobaserat vid 2030 och endast minska utsläppen med 10-15 procent. Det räcker inte på långa vägar. Dessutom ska man komma ihåg att huvudparten av returresorna sker med fossilt bränsle och kommer även att göra det framöver vilket ytterligare pekar på att vi måste minska flygresandet som helhet, säger hon. 

Pengarna som en ny landningsbana kommer att kosta skulle istället kunna gå till att snabba på omställningen.

– Det handlar om stora summor pengar som kan göra stor skillnad i omställningen men som också behövs i andra delar av samhället. Så det är ett haveri skulle jag säga, att gå vidare med det här.