– Istället har Brasilien trätt in och nästan helt täckt upp för den strypta exporten från USA till Kina, vilket vi förutsåg, säger Richard Fuchs, klimatforskare vid Karlsruhe Tekniska Högskola (KIT) i Tyskland, som tillsammans med kollegor analyserat möjliga konsekvenser av skiftet i den globala sojahandeln.

Oklarheter

Ökad global efterfrågan på soja och handelskrig har redan tidigare lett till att regnskog i Amazonas huggits ner för att skapa utrymme för nya odlingar. Risken är stor att det kommer att hända även nu, enligt forskarna. I värsta scenariot skulle det behövas 12,9 miljoner hektar extra jordbruksmark för att tillgodose Kinas efterfrågan på sojabönor idag – en yta ungefär lika stor som Grekland.

– Brasilien är det enda landet som kan höja sin sojabönsproduktion så fort, säger Richard Fuchs.

Som jämförelse skövlades nästan 3 miljoner hektar regnskog 1995 och 2004, de två år då avskogningen i Amazonas hittills varit som störst.

Vanligen omvandlas först betesmark till jordbruksmark, varpå regnskog huggs ner för att skapa ny plats för boskapen.

– Vi fruktar en massiv våg av skogsskövling till följd av handelskriget, men än är det för tidigt att säkert uttala sig om konsekvenserna, säger Richard Fuchs.

Enligt USA:s jordbruksdepartement har expansionen av jordbruksland in i Amazonas hittills inte tagit fart. Det kan bero på att det fortfarande är oklart hur handeln kommer att utveckla sig.

Svinpest hotar Kina

Ett osäkerhetsmoment är att Kina, världens största fläskproducent vid sidan av EU, hotas av afrikansk svinpest, en ebola-liknande sjukdom som dödar miljontals svin.

– Det är oklart hur väl Kina kan hantera virusspridningen, men prognoser pekar mot att en tredjedel av de kinesiska grisarna kommer att dö eller behöva avlivas de kommande åren, säger Richard Fuchs.

EU och USA skulle då kunna ersätta bristen på fläsk, och på så vis kringgå de kinesiska tullavgifterna på soja. Alternativt kan Kina byta till andra köttyper, som kyckling eller nötkött.

Risk för globala konsekvenser

Därtill har USA drabbats av översvämningar i sojabönsbältet och Brasilien av en värmebölskja, vilket inte bara sänkt produktionen utan också avkastningen.

– Troligen väntar brasilianska jordbrukare tills de har en tydligare bild av utvecklingen, eftersom expansion kräver betydande investeringar och de behöver vara säkra på att det lönar sig, säger Richard Fuchs.

Om Amazonas regnskogar jämnas med marken blir konsekvenserna globala. Skövlingen skapar enorma växthusgasutsläpp och värdefulla ekosystem går förlorade. Dessutom sker avskogningen ofta på ursprungsfolkens bekostnad.

I en artikel i Nature uppmanar forskarna Kina och USA att reglera sin handel för att undvika en katastrof, men konflikten ser istället ut att trappas upp.

Ni anser att det mest effektiva sättet att skydda Amazonas i dagsläget är att inkludera miljö- och klimatkostnaderna som produktionen för med sig i konsumentpriset. Har den metoden någonsin prövats, och hur skulle det gå till?

– Det har inte prövats vad jag vet. Beslutet måste inte tas på global nivå. Om EU, som näst största importör av sojabönor från Brasilien, beslutar att lägga en kännbar skatt på slutprodukter som framställs med sojabönor så skulle konsumenter, exportörer och producenter inte ha något val – hellre än att hoppas på konsumenternas val i butiken. Brasilien skulle i så fall tvingas välja mellan tillgång till den europeiska marknaden eller att förändra sitt produktionssätt.

Inget kraftfullt agerande från EU

Richard Fuchs tror att fler länder skulle följa efter om en stor importör, som EU, tog initiativet.

– Men självklart kan vi inte hoppas på sådana politiska beslut när det gäller Kina, och Brasilien har under senare tid exporterat 83 procent av sojabönorna till Kina. Kineserna skulle aldrig beskatta sitt fläsk som det ser ut idag, säger Richard Fuchs.

Dessvärre pekar inte mycket mot ett ­kraftfullt agerande från EU:s sida heller.

– I januari i år beslutade EU – mitt i handelskriget mellan USA och Kina – överraskande att amerikanska sojabönor för biodrivmedel är hållbara. Sojabönor som är genetiskt modifierade för att vara resistenta mot glyfosat. Och detta samtidigt som EU förbjuder genetiskt modifierade växter inom unionen och kämpar med glyfosat.

– Den här plötsliga policyförskjutningen handlar bara om ett tillmötesgående från EU gentemot USA för att undvika biltullar, säger Richard Fuchs.

”Handlar ofta om oljegrödor”

Han menar att EU är bra på att visa upp en välpolerad miljöpolitik inom unionen, medan miljöfarlig produktion läggs ut där ­konsumenterna har mindre koll.

– Ofta handlar det om oljegrödor för biobränslen och foder. Det hjälper inte att flytta importen från länder som Indonesien, Malaysia och Brasilien någon annanstans.

EU har fullständigt missuppfattat ­betydelsen av hållbarhet, anser han.

– EU behöver prata öppet om att förändra konsumtionen. Vår miljöpåverkan är alldeles för stor, säger Richard Fuchs.