Sverige anklagas för att gå skogsnäringens ärenden i EU – men möter hårt motstånd från andra medlemsländer. Regeringen vill klassa biobränsle från i princip all skogsråvara som förnybar. Nu hoppas V och MP att det misslyckas.
– Det är bra om regeringen inte lyckas med sitt fulspel, säger Kajsa Fredholm (V).
Striderna om skogsbruket inom EU är många. Den som nu rasar är den om det så kallade förnybartdirektivet. Detta reglerar vilka biobränslen som ska klassas som förnybara, vilket bland annat innebär att EU-länderna får subventionera dem för att producera el.
EU-parlamentet har tagit ställning för att biobränslen från skogsråvara enbart ska räknas som förnybara om de framställs av restprodukter från industrin, som svartlut från pappersbruk eller sågspån från sågverk. Bränslen från toppar och grenar som blir kvar i skogen vid avverkning ska däremot inte – som idag – räknas som förnybara.
Ekologer pekar på att toppar och grenar som lämnas kvar i skogen bidrar till att ge marken näring och kan bli hem för exempelvis lavar. Men den svenska regeringen tycker att EU-parlamentet går alldeles för långt och hoppas på ett helt annat utfall när parlamentet och medlemsländerna i mars ska försöka förhandla fram en överenskommelse.
Enligt ett läckt dokument som Dagens Nyheter rapporterat om arbetar den svenska regeringen – som under våren sitter ordförande i ministerrådet – för att all skogsråvara som inte är ”kvalitetsrundvirke” klassas som förnybar. Detta skulle i praktiken inte innebära någon begränsning alls då detta virke redan används till mer lönsamma träprodukter som möbler. Enligt dokumentet uppmanar Sverige övriga länder till ”flexibilitet gällande en rad punkter”.
Men Sverige har inte fått gehör för sin linje, rapporterar Aktuell hållbarhet. Enligt tidningen har ett tiotal länder uttryckt att man inte kan godta en linje där förbränning av toppar och grenar fortsätter att gynnas. När det gäller den allmänna inriktningen säger sig två tredjedelar av länderna att man är ovilliga att gå Sverige till mötes, enligt Aktuell hållbarhet.
Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Kajsa Fredholm anser i likhet med internationella miljöorganisationer som WWF att regeringen agerat för att gynna sin skogs- och biobränsleindustri. Detta trots att Sverige nu är ordförande i ministerrådet och därmed förväntas sträva efter att samla EU kring en kompromiss.
– Det är bra om regeringen inte lyckas med sitt fulspel. Det verkar som att man under täcket motarbetar arbetet med att värna den biologiska mångfalden, säger hon.
Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Elin Söderberg är på samma linje. Samtidigt anser hon att den svenska regeringen gör skogsnäringen en otjänst. Hon pekar på att utarmad biologisk mångfald på sikt också hotar den brukade skogen, som exempelvis blir mer känslig för skadedjur som granbarkborre.
Istället för att bromsa EU-initiativ för omställning av skogsbruket borde regeringen uppmuntra skogsnäringen att rikta in sig på en högre grad av förädlade produkter som kan säljas på den marknad EU-länderna utgör, anser Elin Söderberg.
– Vi riskerar att missa de möjligheter som kommer med klimatomställningen också för skogsbruket, säger hon.
Emma Wiesner, centerpartistisk EU-parlamentariker, anser däremot att regeringen gör helt rätt. Hon menar att regeringen lägger sig nära EU-kommissionens ursprungliga förslag och att EU-parlamentets linje är orimlig.
– Det vore att skjuta sig själv i foten. Här har vi en råvara som gjort det svenska energisystemet näst intill helt förnybart. Jag har själv jobbat på kraftvärmeverk där jag stod ena sommaren med kolsot i ansiktet och där det var fossilfritt sommaren efter, säger Emma Wiesner.
