Forskaren som kokar rå biff, ägg och sig själv i en bastu för att kasta nytt ljus på människans förmåga att utstå hetta. Tyskar och turkar som mördat människor genom att driva ut dem i öknen. Hetta och hur den påverkar oss människor är den röda tråden i en ny klimatbok av vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren.
Finns det något folk som älskar sol och värme lika mycket som vi svenskar? Inte om man tittar på cancerstatistiken. Trots ett gynnsamt klimat hamnar vi på pallplats när det gäller antalet fall av insjunkande i malignt melanom i världen. Bara Australien och Nya Zeeland har högre nivåer – men fortsätter antalet fall att öka i samma takt är vi snart ikapp dem också. Hur ska det gå för oss, soldyrkare, nu när världen blir hetare?
En som har tänkt mycket på människor och deras förmåga att leva i värme är vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren. Nu är hon aktuell med boken ”Hetta – om människan i en varmare värld”, där klimatkrisen skildras från människokroppens perspektiv och yttrar sig i svett på huden, gröt i huvudet, men också som ökad våld och aggressivitet.
Att det finns ett samband mellan värme och våld är inte okänt för polisen och kriminalforskare, men det har inte kommunicerats särskilt mycket utåt
Hatar värme
Till skillnad från gemene svensk hatar Izabella Rosengren sol och värme.
– Framför allt hatar jag att svettas, säger hon till Dagens ETC.
Men så läste hon ett stycke i ”Ebenholts”, en bok av den polske författaren Ryszard Kapuscinski, i vilken han lyfter fram att människan framför allt är en tropisk varelse. I samma veva åkte hon på reportageresa till norra Uganda – där hon bokstavligen nästan dog av värmeslag.
– Samtidigt var jag omgiven av människor som uthärdade i hettan utan synliga problem. Varför kan vissa människor bo så, men inte alla? Som vetenskapsjournalist som skrivit om klimatet i tio år vet jag också att jorden blir allt varmare. Hur kommer vi att klara det? Hur kommer jag att klara det?
Ja, vem tror du får svårast att stå ut i en varmare värld? Vi nordbor eller de som redan bor i tropiska temperaturer?
– Det är svårt att säga. Vi i Sverige kommer att kunna fortsätta leva här, i alla fall om vi ser till att skydda oss mot solen. Men det kräver att vi ändrar på hur vi lever. På andra ställen vet man vad extremvärme är och hur man lever med den men där riskerar man att slå i gränsen för människans anpassningsförmåga. Ingen kan utstå temperaturer på 70 grader, eller långa perioder av 50 grader.
Värme gör oss argare
I boken utforskar Izabella Rosengren människans förmåga att skapa sig ett liv i hetta – som till stor del går ut på att undvika solen, eller fixa någon slags luftkonditionering. Likaså bjuder hon på tips för att preppa inför livet i en varmare värld – att ta in c-vitamin i någon form verkar vara det främsta. Samtidigt visar mycket forskning, som citeras i boken, att livet ofta blir sämre när temperaturen stiger. Det gäller särskilt de redan sårbara – kvinnor, barn, gamlingar och fattiga, som har begränsade möjligheter att anpassa sig. Inte minst är det så att hetta gör oss dumma, men också lättretliga och våldsamma.
”Hetta – om människan i en varmare värld” kom ut 3 juni på Volante förlag. Boken har skrivits av frilansskribenten Izabella Rosengren, vars reportage bland annat synts i Dagens ETC.
– Det är något jag tyckte saknades i klimatdebatten, alltså vad som händer med oss personligen när temperaturerna stiger. Att det finns ett samband mellan värme och våld är inte okänt för polisen och kriminalforskare, men det har inte kommunicerats särskilt mycket utåt, säger Izabella Rosengren.
I ett av bokens mörkaste passage påminner författaren om att tyskar och turkar mördade folk genom att driva ut dem i öknen, i samband med försöket till kolonialisering av Namibia respektive folkmordet på armenier. Historien brukar ju upprepa sig, och frågan är: hur kommer fästning Europa att agera när miljoner människor behöver fly sina hem som blivit obeboeliga i spåren av klimatkrisen?
Många klimatböcker utgår från samma domedagstema. Det behövs något nytt för att folk ska ta till sig ytterligare klimatkunskaper.
Bitvis humoristiskt
Men trots sitt i grunden tunga ämne är ”Hetta” en bitvis väldigt humoristisk bok. Människans fascination för hetta illustreras till exempel av den brittiske läkaren Charles Blagden som grillar sig själv i en 127 grader varm bastu – och upptäcker att människan kan tåla ganska höga temperaturer så länge den har möjlighet att inta vätska och svettas, vilket förutsätter att luften är väldigt torr. Det går sämre för rå biff och ägg som också får följa med in i bastun, de blir snabbt torra och hårda.
Författaren tvekar heller inte att skämta med sig själv och sin förmåga att boka resor till olika platser just när de är som varmast och jobbigast. När pandemin sätter stopp för resor till världens värmeböljor tvingar hon sig själv in i bastun, i researchsyfte, med dråpligt resultat.
Izabella Rosengren säger att hon privat är en person som bjuder på sig själv – ”och sen ångrar jag mig!”, men i boken är det ett medvetet drag.
– Många klimatböcker utgår från samma domedagstema. Det behövs något nytt för att folk ska ta till sig ytterligare klimatkunskaper. Det är här humor och det personliga kommer in i berättelsen. För att det ska bli en bra bok behöver jag ta med mig själv.
