Hur ska vi ta oss ur slit- och slängsamhället som förstör miljön och eldar på den globala upphettningen? Viktiga svar på den frågan levererar IVL Svenska Miljöinstitutet i rapporten ”Hur fungerar återanvändning 2035 i Sverige?” I samarbete med en bred grupp aktörer – som Citycon, Mölndal Stad, SÖRAB, Stockholm Vatten och Avfall, Myrorna, Artikel2 och Blocket – har IVL tagit fram ”berättelser om hur framtiden kan se ut”.
− Berättelser om var vi är och vart vi ska formar hur vi ser på världen. Därför påverkar de också vilka handlingsvägar vi ser som möjliga. De här scenarierna visar på en önskvärd utveckling där vi minskar klimatpåverkan och resursförbrukningen samtidigt som vi bidrar till sociala värden, sa Liv Fjellander, projektledare på IVL, i samband med att rapporten släpptes förra veckan.
Återanvändningen ökar men utgör fortfarande en minimal del av vår konsumtion. EU har nyligen fattat flera beslut för att underlätta för återanvändning, och flera svenska kommuner satsar på olika sätt på att öka återanvändningen. Men hur ska dessa trender bli till en samhällsomvandling? Rapporten listar fyra framtidsscenarier:
1. Lätt att göra rätt
År 2035 har det blivit krångligt och dyrt att köpa nytt, och enkelt och billigt att återanvända. ”Samhället rör sig mot mer centraliserade lösningar och storskaliga system, som underlättas av offentliga aktörer men ofta drivs kommersiellt. De ökade hållbarhetskraven i offentlig upphandling driver på återanvändningen.” Råvaruanvändningen minskar, producenters ansvar ökar, nya jobb skapas.
2. Ta hand om kvalitet
Decentralisering, småskalighet och lokala lösningar står i centrum när samhället går från nyproduktion till återproduktion: ”Hantverkskunskap, liksom sakers historia är högt värderade. [...] Vi har gott om tid, att ta hand om våra saker, antingen genom egen omsorg eller genom lokala hantverkare och verkstäder.”
3. Tillgång när det behövs
Känslan av gemenskap och samarbetsviljan ökar i samhället i takt med att vi äger mindre: ”År 2035 i Sverige är tillgång, funktion och skick högre värderat än ägande. Status ligger i vad vi gör med våra saker snarare än deras varumärken. [...] Tjänsteutbudet är stort. Att dela med sig är socialt och det är kul att se att saker kommer till användning.”
4. En ny identitet
Dagens affärshemligheter och konkurrens har om ett decennium förbytts till ”ett ökat utbyte och samarbete kring idéer, ritningar, teknik och kunskap, både regionalt, nationellt och internationellt. [...] Saker vi varit med och skapat är en del av vår identitet. Även nya produkter ses i ljuset av hur de kan användas nu och förändras i framtiden.”
De som står bakom rapporten vill delta i denna samhällsomvandling, och de hoppas att rapporten kommer att bidra till att fler vill kroka arm.
− Tänk om det fanns mängder av stora system anpassade för lokal återanvändning som gjorde det lätt att hitta det man behövde i närområdet, sa Marcus Jäger på avfallsbolaget SÖRAB när rapporten släpptes.
– Initialt kan kommunerna behöva vara med och stötta vissa initiativ men vartefter marknaden blir lönsam och mer självgående kan kommunen omfördela sina resurser,
Men om framtiden som målas upp i rapporten ska kunna bli verklighet krävs nya lagar och styrmedel. Rapporten listar ett antal politiska och ekonomiska områden som behöver stöpas om – ett lästips till både regering och riksdag, vars företrädare och representanter hittills inte kommenterat rapporten.
