Och mycket riktigt. Trots att mittenpartierna behåller en stark majoritet samtidigt som Nordens rödgröna partier går framåt, markerade söndagskvällens valresultat en tydlig uppgång för Europas ytterhöger.
Medan de högerpopulistiska partigrupperna ECR och ID utökar sina mandatplatser, ser miljögruppen De gröna/EFA ut att tappa omkring 20 platser, enligt Politicos preliminära siffror. Allra störst blir fortsatt EPP-gruppen.
– Vi ser en högerpopulistisk våg i Europa. Samtidigt drabbas europeiska länder av extrem hetta, torka och bränder. Det kommer inte vara gratis att låta saker vara, det är rättare sagt livsfarligt. Den sanningen måste gå upp för högerpartierna, säger Isabella Lövin (MP) som nu kliver på sin andra mandatperiod i gruppen De gröna/EPA efter uppehåll.
”Stå kvar vid principerna”
Så vad innebär resultatet för europeisk klimatpolitik?
Enligt Isabella Lövin kommer de övriga partigrupperna behöva jobba hårt för att hålla klimatpolitiken borta från ytterhögerns inflytande.
– Jag ser alla möjligheter för att vi ska kunna hålla ihop om klimatpolitiken. Men för att det ska gå så måste de hederliga partierna stå kvar vid alla demokratiska principer som de extrema högerpartierna vill undergräva.
EU har formulerat tydliga klimatåtagande som står skrivna i FN:s klimatkonvention. Dessa innebär att unionens växthusgasutsläpp ska minska minst 55 procent till 2030 jämfört med nivåerna 1990, samt mål om klimatneutralitet till 2050.
En av de stora utmaningarna inför kommande mandatperiod, blir att sätta de nya gemensamma klimatmålen för 2040, säger Isabella Lövin.
– Den gröna omställningen måste ske de inom de kommande 15 åren. Tar vi den inte vidare så kommer det bli väldigt svårt att uppnå Parisavtalet globalt, till och med omöjligt. Därför är det viktigt att rätt person blir kommissionen ordförande.
Höger, vänster eller mittemellan
Mycket talar för att tyska Ursula von der Leyen (EPP), fortsätter som EU-kommissionens ordförande även den här mandatperioden – i alla fall om man ser till hennes relativa popularitet och egna utrop under valnatten. Men först måste hon släppas fram av en majoritet i parlamentet.
”Mitten håller”, fastslog von der Leyen själv under ett tal i Bryssel under valnatten och syftade på medlemmarna i partigrupperna EPP (kristdemokrater), S&D (socialdemokrater) och Renew (liberaler).
Sett till det preliminära resultatet finns fortfarande goda möjligheter för EPP att luta sig mot stödet från dessa, tycker även Isabella Lövin.
– Om EPP bestämmer sig för att i stället att arbeta med högergrupperna ECR och ID så sviker man det europeiska folket. Då offrar man klimatpolitiken på väldigt oförklarliga grunder.
Käppar i hjulen
I värsta fall genomröstas ordförandeskapet på bekostnad av den progressiva miljöpolitik Lövin själv drivit på de senaste åren, säger miljöforskaren Mikael Karlsson på Uppsala universitet.
– Det skulle kunna bli en förhandling där von der Leyen måste lova högerpartierna att sänka tempot i miljöarbetet för att få stöd som ordförande. Då kan utfallet bli riktigt problematiskt. Inte för att högern lär riva upp hela klimatpolitiken. Men för att de då kan sätta käppar i hjulet för skärpningar som krävs för att nå klimatmålen.
En annan osäker faktor är hur och var de ledamöter som ännu saknar partitillhörighet i någon av de sju formella grupperna, väljer att ansluta sig.
– Om ECR nu skulle få ett stort antal nya medlemmar som drar mer åt höger så kan det innebära en rejäl bromskloss för klimatpolitiken framöver. Jag känner mig inte trygg med att det blir ett 2040-mål av betydelse, säger Mikael Karlsson.
Under söndagskvällen sa von der Leyen själv att hon i första hand vill söka samarbete med den liberala Renewgruppen. Blir det fallet kan det finnas goda möjligheter för en fortsatt ambitiös klimatpolitik, enligt Mikael Karlsson.
Ytterhögerns faktaresistens
Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall, är för svensk del mycket glad över valresultatet.
– Vi är väldigt glada över att det svenska folket skickar en skickar en så extremt tydlig signal kring att miljö och klimat är de högst prioriterade frågorna.
Men för Europa är situationen oroväckande. Hon förväntar sig inget sjumilakliv på miljöfronten framöver.
– Ytterhögen är faktaresistenta när det kommer till klimatfrågor. De verkar vara ideologiskt ointresserade. Förhoppningsvis kommer den kommande mandatperioden inte att försämra saker. Men tyvärr kommer den inte förbättra något heller.
I bästa fall kommer EU kunna nå överenskommelser inom de mindre kontroversiella klimatpunkterna, till exempel havspolitiken, säger Beatrice Rindevall. Däremot har hon svårt att se hur man ska få fram regleringar för andra akuta åtgärder så som användningen av bekämpningsmedel.
– Giftspridningen är jättestor just nu. Man försökte få igenom direktiv om att minska bekämpningsmedel men det är troligtvis en fråga som inte kommer tas vidare.
