– Vi räknar med ungefär 30 procent skördebortfall i år. Nu har det regnat senaste veckorna, men det är inte tillräckligt, säger får- och spannmålsbonden Erik Bengtsson som driver Karlfälts gård i södra Skåne. 

 Han kommer från ett långt led av bönder. Karlfälts gård är ett arv från hans farfars far som köpte gården på 1920-talet för att bedriva odling och sprittillverkning. För tillfället har gården fyra anställda utöver Erik Bengtsson och hans pappa Olof.

 – Vi heter alla Erik eller Olof, varannan generation. Borta på kyrkogården ligger vi alla på en rad, säger han med ett skratt.

”Nu har det regnat senaste veckorna, men det är inte tillräckligt”

 Sedan 20-talet har markytan på Karlfälts gård fördubblats och omfattar i dag närmare 600 hektar. 

 – Förutom teknik och digitalisering är det jättemycket som förändrats. När jag var liten pratade man till exempel sällan om klimatförändringar. 

 Malten halverad

Försommarens torra väder gick hårt åt malten, som är central i öltillverkning. 

 – Malten ska egentligen vara tio centimeter högre än den är nu. I vanliga fall skördar vi mellan sex och sju ton men i år kommer hälften av intäkterna försvinna. 

 Hur det kommer att påverka ölpriserna kan han dock bara spekulera kring då produktionen påverkas av flera faktorer, som transport och tillverkning. 

 – Bryggerierna är de som köper vår malt så det produktionstekniska har egentligen inget med oss att göra. Men när skörden går dåligt så stiger ju priserna. Sedan går det åt mycket el när man gör öl vilket också kan driva upp priset.

Maria Hofvendahl Svensson, viceordförande i Lantbrukarnas riksförbund i region Skåne, bekräftar att maltskörden är i fara. 

 – Skörden är inte satt ännu. Men man kan redan nu se på fälten att det riskerar att bli en lägre maltskörd i år, säger hon. 

Räddade av regnet

I Lantmännens skördeprognos för 2023 förväntade man sig en total spannmålsskörd på omkring 4,6 miljoner ton, att jämföras med förra årets på 5,8 miljoner ton.

– I början trodde man på en mer omfattande minskning. Nu tror man istället att det håller på att stabilisera sig i och med nederbörden. Men oavsett är det stort skördebortfall i och med början av sommaren, säger Maria Hofvendahl Svensson.

Erik Bengtsson räknar även med stora bortfall inom bland annat rapsodlingen. Även om fälten blev något räddade av regnet är det framför allt de häftiga temperaturväxlingarna man ser effekterna av just nu, för både malt och raps.

 – Försommartorkan var själva dödsstöten. Rapsen är en sån gröda som tar mycket stryk i och med de snabba förändringarna. Det märkte vi under senvintern när det gick från milt till knallkallt.

Räntorna påverkar ”något otroligt”

Han påpekar att situationen inte är lika kritisk som 2018, då sommaren präglades av bränder, vattenbrist och vattningsförbud i flera delar av landet.

– Skillnaden är att 2018 blev det ännu varmare. Det var alltså inte bara torrt så som nu. Sedan dess har vi fått kasta om lite i växtföljden genom att satsa mer på till exempel höstgrödor. 

För att kompensera för årets intäktsbortfall har Karlfälts gård börjat sälja halm – något de vanligtvis inte brukar göra.

– Halmen tillhör egentligen jorden men man måste anpassa sig efter omständigheterna.

Halmen säljs i huvudsak till områdets djurbönder, som enligt Maria Hofvendahl Svenssonhardrabbats hårdast av försommarens katastroftorka.

– Den första skörden var för liten. Effekten blev att det inte fanns något bete till djuren. Det är svårt att producera kött och få vinst. Samtidigt påverkar räntorna lantbrukarna något otroligt, säger hon.

Har börjat ställa om

Erik Bengtsson har endast fårproduktion på sin gård. Köttet säljs och gården gör filtar av ullen och interiördetaljer av skinnet. Djurhållning är en av hans stora hjärtefrågor. 

– Att föda upp djur industriellt som man gör i Sydamerika är naturligtvis det billigaste, men också ett sånt jäkla tankefel så det gör ont i själen. Det är vår tids förintelse. Vi måste ha en gemensam vilja att förhålla oss till klimatförändringarna och se till att köttet vi äter är av högre kvalitet. 

Karlfälts gård är en av de verksamheter som haft råd att följa LRF:s uppmaning om att bygga vattendammar för att klara av perioder av torka. Genom att lagra vatten i platsbyggda dammar så kan gården ta till vara på vattenöverskott. Systemet står för två tredjedelar av bevattningen medan resten kommer från en brunn. 

På så vis har gården alltid en vattenreserv vid torrare perioder. 

– Installationen var klar 2017. Samma sommar regnade det ordentligt och grannarna i området skrattade åt mig. Men när torkan kom året därpå, 2018, var det ingen som sa någonting. 

Vattnet drivs i sin tur via vindkraftverk. Genom det cirkulära vattenkretsloppet riskerar heller inte jordbruk eller annat som orsakar försurning att rinna ut i Östersjön. 

– Men det är klart, om väderförhållandena blir ännu värre kan det påverka dammarna med. Vi får hela tiden justera får tillvaro utifrån det som är. Det är en evig kamp.

På ett av gårdshusens tak har Erik Bengtsson även installerat solpaneler för att ersätta de fossildrivna oljepannorna som driver de fläktar som torkar gräsfröna man odlar gräsmattor med. 

I en app kan han se hur mycket koldioxidutsläpp som sparats i och med installationen. 

– Vi måste göra saker och ting lite smartare imorgon än vad vi gjorde idag. Jag försöker tänka kreativt och se möjligheterna.