Den här frågan behöver besvaras, anser författarna, eftersom skogsbrukets klimatutsläpp ofta underskattas genom att felaktigt kvittas mot den kolinbindning som hela tiden sker när orörd skog växer eller brukad skog återväxer efter avverkningar gjorda långt tillbaka i tiden.
– Det är ett tankefel att tillgodoräkna skogsbruket det faktum att andra skogar växer, för det gör de oavsett avverkningarna, säger Tim Searchinger, forskare vid Princeton University och World Resources Institute i USA, som är en av artikelförfattarna.
Fyra års arbete
De nya träd som växer upp efter en avverkning fångar förvisso upp koldioxid i snabbare takt än äldre, mer långsamt växande träd, vilket skogsindustrin ofta framhåller. Den här extra kolinbindningen som sker tack vare avverkningarna har författarna tagit med i sina beräkningar.
Men avverkningar innebär också att de äldre skogarnas stora kollager i hög utsträckning förloras till atmosfären inom något år, främst genom förbränning. Därför blir avverkningarnas sammantagna klimateffekt mycket negativ inom den korta tid som återstår till 2050 då många länder ska vara klimatneutrala, enligt analysen.
För att klargöra hur stora utsläpp avverkningen av skog faktiskt bidrar med globalt, har Tim Searchingers forskarlag arbetat i fyra års tid med att sammanställa data om allt ifrån skogarnas ålder och tillväxttakt till de resulterande skogsprodukternas livslängd.
Den huvudsakliga slutsatsen är att världens skogsavverkningar leder till utsläpp av mellan tre och fem miljarder ton koldioxidekvivalenter varje år.
– Vi blev ärligt talat förvånade över omfattningen. Det är ungefär tre gånger så mycket som utsläppen från flyget, eller en tiondel av de totala koldioxidutsläppen orsakade av människan.
Minska konsumtionen
Ett ökat skogsbruk försvaras ofta med att det behövs för att ersätta fossila produkter. Trävirke kan ersätta stål och cement i byggnader, pappersartiklar ersätter engångsplast, och så vidare. Men dessa så kallade substitutionseffekter kan bara uppväga mindre än en tredjedel av de globala skogsavverkningarnas negativa klimatpåverkan fram till 2050, enligt studien. Tim Searchinger jämför med att köra bil.
– En liten bil släpper inte ut lika mycket som en stor. Men även den lilla bilen orsakar utsläpp, och vi behöver veta hur stora de utsläppen är, eftersom vi måste få ner alla utsläpp så mycket som möjligt. Alternativet är inte att bara byta till en mindre bil, vad vi verkligen behöver göra är förstås att minska vårt bilåkande.
Genom att på samma sätt klargöra vilka utsläpp de globala skogsavverkningarna — den lilla bilen — orsakar, hoppas Tim Searchinger få fler att inse vikten av att minska konsumtionen av träprodukter.
”Svensk skogsindustri har fel”
Den nya analysen går på tvärs mot många studier som får skogsbruket i Europa, USA och andra nordliga länder att verka mycket bättre för klimatet än skogsbruket i tropikerna. Felet de gör, säger Tim Searchinger, är att jämföra dagens skogstillväxt med situationen vid början av 1900-talet.
– Då hade mycket skog redan avverkats på det norra halvklotet, skog som vuxit tillbaka sedan dess. Men det är fel att räkna in den återväxten så att dagens avverkningar på norra halvklotet framstår som bättre för klimatet än avverkningarna i tropikerna.
Chalmersforskaren Stefan Wirsenius, som samarbetar med Tim Searchinger men inte har deltagit i den aktuella studien, hoppas att den kan bidra till att motverka synen på skogsbruket i Sverige och övriga Europa som helt och hållet klimatvänligt.
– Den här studien visar att svensk skogsindustri har fel när de påstår att skogsbruk leder till ökad kolinlagring. Det är ju precis tvärtom – som studien visar har skogsavverkningar en stor negativ effekt på klimatet.
