– Exemplen är många. Utsläpp av kemikalier från industrier som drabbas, asbest som frigörs från raserade byggnader, vatten- och avloppsreningsfunktioner som slutar fungera när strömmen försvinner och mark som blir obrukbar på grund av utsläpp eller mineringar, säger Birgitta Liljedahl, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Men det tar inte slut där.
– Jag tänker också på allt som går förlorat: miljöövervakningsutrustning, insamlad miljödata och miljökunnig personal som nu kanske flyr eller dödas. Kriget kommer att påverka hela systemet med att jobba förebyggande. Och när landet ska byggas upp kommer man att behöva använda mängder av betong, vilket erfarenhetsmässigt leder till ökade luftföroreningar i återuppbyggnadsfasen, säger Annica Waleij, försteanalytiker vid FOI.
Utsläppen mäts inte
Det är svårt redan i fredstid att uppskatta effekter på miljö och klimat från militär verksamhet. Inte nödvändigtvis på grund av verksamhetens art, utan för att påverkan från denna fram till nyligen sällan mätts, enligt Annica Waleij. Det sistnämnda är något som bland andra Svenska freds- och skiljedomsföreningen kritiserat i en rapport från 2020 med svenskt fokus. Enligt Parisavtalet är det idag inte heller ett krav att länder ska redovisa klimatpåverkan från militär verksamhet.
Att de militära utsläppen är betydande råder det dock ingen tvekan om. Först finns utsläppen från tillverkning av krigsmateriel, från tester av den, från övningar, insatser och till sist även från när insatser och materiel avvecklas. Under alla dessa steg förbrukas också stora mängder drivmedel, främst diesel, som inte bara bidrar till ökade koldioxidutsläpp utan även riskerar att förorena vatten och mark vid läckage.
– Det görs mycket i fredstid för att förhindra sådana läckage. Jag måste också säga att det skett ett paradigmskifte. Det här är frågor man inte brydde sig om för 20 år sedan. Idag finns miljöfunktioner på olika nivåer inom militären som inte fanns förr, både nationellt och internationellt, säger Birgitta Liljedahl och tillägger att militären också gagnas av att tänka på miljö.
– Om klimat- och miljöåtgärder kan spara liv och dessutom göra det billigare för militären så genomförs sådana, fyller Annica Waleij i.
Samtidigt påpekar hon att detta kanske inte gäller Ryssland.
– Jag vet att ryssarna har en miljöhandbok men landet ingår inte i de samarbeten som till exempel EU och Nato har. Det är svårt att veta hur de jobbar med miljöfrågor i praktiken. De har ju inte direkt de mest moderna fraktflygplanen, för att ta ett exempel, säger Annica Waleij.
Klimatkris triggar konflikter
Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska freds- och skiljedomsföreningen, är starkt oroad över kriget i Ukraina och konsekvenserna för människor, miljö och klimat. När det gäller ekologiska och klimatmässiga effekter påminner hon om att kausaliteten också gäller omvänt.
– Vi vet också att klimat- och miljökrisen inte bara förvärras av krig, utan också att klimatkrisen i sig bidrar till att konflikter globalt bryter ut. Risken ökar i takt med att samhällen blir mer alltmer stressade och påverkade, säger hon.
Finns det en risk att de ansträngningar som görs för miljö och klimat nu stannar av på grund av det rådande säkerhetsläget?
– Ja absolut. Att fokus just nu ligger på det akuta militära säkerhetshotet från Ryssland är kanske inte så konstigt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att klimatkrisen också är ett enormt stort hot, både rent existentiellt och säkerhetsmässigt – vilket IPCC belyser i sin senaste rapport.
– En viktig aspekt som är värd att nämna i sammanhanget är att inte bara människor, utan också miljön är skyddad enligt Genèvekonventionen, även om Putin nu inte verkar bry sig om lagar och internationell rätt.
