– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, projektledare för medborgarrådet och docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre, i ett pressmeddelande.
”Spännande och lärorikt”
Som rådgivare och granskare i planeringen har en grupp med ett brett spektrum av samhälleliga engagemang valts ut. En av dem är den före detta friidrottsstjärnan Carolina Klüft, numera verksamhetschef på organisationen Generation Pep som arbetar med att sprida kunskap och skapa engagemang kring barns och ungdomars hälsa.
Hittills har rådgivargruppen hunnit träffas en gång.
– Det känns jättespännande och lärorikt. Många av frågorna jag arbetar med till vardags har nära koppling till miljö- och klimatfrågor. Därför hoppas jag kunna bidra med just barn- och ungdomsperspektivet, men också med mitt eget personliga engagemang såklart, säger Carolina Klüft till Dagens ETC.
Det personliga miljöengagemanget har funnits med under lång tid. Strax efter att hon lagt friidrottskarriären på hyllan blev Carolina Klüft invald i Naturskyddsföreningen riksstyrelse och arbetade under en period med hälsofrågor inom områdena mat, klimat och miljögifter.
Nu ser hon fram emot att få vara med och tycka till i arbetet med ett medborgarråd.
– Att engagera medborgare och få till en bra spridning, så att man får in många olika perspektiv för att kunna angripa frågan på rätt sätt, är otroligt viktigt. Det här projektet handlar just om det, att lyfta vad människor ute i samhället ser för utmaningar och höra vad de tänker, önskar och vill. Förhoppningsvis kan det leda till ett större engagemang i klimatfrågan.
Inte barnens ansvar
När det kommer till hennes hjärtefråga – ungas och barns hälsa – säger Carolina Klüft att det är oroväckande att så många barn bär på en klimatrelaterad framtidsoro.
– Barns och ungas perspektiv är jätteviktigt, och deras tankar och rädslor måste man både lyssna på och ta hänsyn till när beslut fattas. Men det är inte barnens ansvar att få till en förändring, även om vi har sett ett otroligt engagemang och kraft genom Greta Thunberg och hennes rörelse. Det är de vuxnas ansvar att trygga deras framtid så att de slipper vara oroliga. För vi vet också att oro och rädsla kan ge upphov till känslor av hopplöshet, som varken är särskilt härliga att ha eller något som hjälper en framåt i livet, säger hon.
Dessvärre har vuxenvärlden hittills inte gjort vad som krävs, vilket blev tydligt både i Dubai där världsledarna nyligen samlades för FN:s årliga klimattoppmöte och här i Sverige där nuvarande politik bidrar till ökade utsläpp. Den bilden delas av Carolina Klüft, som säger att vi befinner oss i ett ”väldigt allvarligt läge”.
– Jag tror inte det har gått någon förbi att vi behöver göra mycket mer om vi ska skapa en hållbar planet. Här måste vi självklart jobba från olika håll. Makthavarna måste ta sitt ansvar och fatta kloka beslut som förändrar spelplanen och ökar handlingsutrymmet, så att enskilda individer har möjlighet att göra sin del, säger hon.
– För egen del tycker jag också det är viktigt att prata om hållbara människor. För utan barn och unga som växer upp med en god hälsa har vi inte heller så mycket kraft och energi att ta hand om vår planet.
Inspirera utan skam
Carolina Klüft har tre egna barn mellan fyra och nio år gamla. Precis som många andra föräldrar tänker hon ofta på deras framtid och vilken värld vi lämnar efter oss. Hon undviker ordet ”ångest” men säger att hon ofta funderar på klimatkrisen och hur hon som förälder kan guida barnen utan att skapa oro, och samtidigt uppmuntra dem att engagera sig i natur, miljö och medmänniskor.
– Utmaningen ligger i att prata om dessa frågor på ett sätt som inspirerar till engagemang utan att påföra skuld eller skam för att de exempelvis vill ha en ny tröja.
När det gäller den stora samhällsförändring som måste ske tror hon att ett medborgarråd kan göra stor nytta. Klimatfrågan är så pass akut att många fler behöver engageras i omställningen, säger hon.
– För egen del försöker jag använda min plattform för att påverka, men utan att ta på mig ett överdrivet ansvar. Jag är medveten om mina egna utmaningar och begränsningar och sätter rimliga krav på mig själv baserat på vad jag mäktar med. Men att inte göra någonting är inte ett alternativ för mig.
