Av de 135 rödlistade däggdjuren och fåglarna får 24 arter jagas. Fler än 88 318 rödlistade individer sköts år 2021. Varg, järv och lodjur som har strikt skydd enligt artikel 12 i art- och habitatdirektivets bilaga 4 tilläts trots det att dödas i nöjesjakt i Sverige och 121 individer sköts år 2021. EU-rätten fastställer som allmän regel ett strikt skydd av listade arter om inte strikta och snäva omständigheter äger rum. Att skyddade arter regelmässigt blivit "jaktbara" arter i Sverige innebär att undantaget här har använts som en regel. För vargen ska landet också, enligt habitatdirektivet, avsätta särskilda habitat, men så har inte skett.
Habitatdirektivets artikel 22 kräver dessutom att medlemsstaterna främjar utbildning och information om behovet av att skydda arter av vilda djur och bevara deras livsmiljöer. Så har inte heller skett.
Habitatdirektivet och fågeldirektivet ska användas med avsikt att skydda biodiversitet. Ambitionen bör alltså vara att bevara utrotningshotade arter snarare än att prioritera socioekonomiska intressen.
Naturvårdsverket har rättfärdigat jakt på rödlistade rovdjur med motiveringen att det skulle minska illegal jakt och öka acceptans. Men vetenskapliga data visar på motsatsen och EU:s domstol, the Court of Justice, har entydig vägledning som utesluter användning av licensjakt på försöksbasis. Enligt det finska fallet, Tapiola case; C-674/17, är enbart förekomsten av illegal jakt inte tillräckligt för att avvika från strikt skydd, utan snarare måste medlemsstaten i en sådan situation prioritera strikt och effektiv övervakning.
Införlivandet av habitatdirektivet i svensk lag bör vara tydlig och exakt, trogen ursprungstexten och med obestridlig bindande kraft. Den bör också följa försiktighetsprincipen och förebyggandeprincipen. Idag är den bristfällig med omvända prioriteringar, diffusa mål och en djup frånkoppling från EU:s rättsliga grund.
I Sverige har vilda djur inga egna skyddslagar utan ses i huvudsak som en "resurs" som finns tillgänglig för oss att utnyttja. Trots att effekterna av jakt har stor betydelse för miljön så är jakt undantaget från miljölagarna. Det är inte förenligt med modern kunskap att vilda djur främst underordnas jaktlagarna som nu görs i Sverige, och huvudsakligen ses som en resurs för jakt. Jakt ska självklart inte gå före bevarandet av hotade arter.
En namninsamling (”Jaktstopp på rödlistade djur”) har startats för att försöka rädda de rödlistade svenska djuren och få politikerna att göra det de borde ha gjort.
Just nu pågår det björnjakt i Sverige och 20 procent av en hotad art tillåts skjutas i troféjakt, något som med rätta fått starka internationella reaktioner. Vad sysslar de svenska politikerna med egentligen?
Carita Johansson är etolog och arbetar för att ge allmänheten en förståelse för hur ickemänskliga djur fungerar och vårt gemensamma beroende av varandra.
