– Sverige har fortfarande en extremt tuff beskattning på egenanvänd el i ett internationellt perspektiv, men det är klart att ett tak på 500 kilowatt är bättre än ett tak på 255 kilowatt för att undantas från den märkliga beskattningen, säger hon.

Varför regeringen valde att sätta en gräns just vid 500 kilowatt har hon svårt att förstå.

– I Finland har de också ett tak, som är betydligt högre än i Sverige, och där pågår en diskussion om att helt slopa beskattningen. Alla gränser leder till suboptimeringar då fastighetsägarna givetvis anpassar sig till dem. Det är först när gränsen tas bort helt som den riktiga solelboomen kommer att ta fart, säger hon.

Förlängning föreslås

Regeringen föreslår också en förlängning av solcellsstödet för företag och kommuner till 2021. ”Ett steg i rätt riktning”, enligt Anna Werner.

– Det innebär en sänkning av stödet från 20 till 10 procent, vilket kanske är en lite snabbare nedtrappning än vi tänkt oss, men mycket bättre än det plötsliga, totala stödstoppet som regeringen införde den 7 juli i år, säger hon.

Då försvann möjligheten för både företag och privatpersoner att söka det tidigare investeringsstödet för solceller på 20 procent.

– Det har mindre betydelse för småproducenter eftersom de efter nyår kompenseras med ett grönt skatteavdrag, men för företag fanns ingenting förrän förslaget om förlängt stöd lades fram, säger Anna Werner.

Ett tredje förslag som kan få betydelse för solelsutbyggnaden rör energieffektivisering i flerbostadshus. Till stöd för den typen av åtgärder vill regeringen vika 2,3 miljarder kronor fram till 2023.