Traktorer i Bryssel är i sig inget nytt och förra året protesterade belgiska jordbrukare mot EU:s klimatpolitik genom att flera gånger elda upp däck vid sidan av vältrafikerade vägar. Men den här gången var det inte de vanliga arrangörerna som låg bakom utan den högerradikala nederländska lobbygruppen Farmers defence force.

I europeiska medier beskrevs protesten som ett misslyckande på grund av den jämförelsevis skrala uppslutningen. Men Markus Holdo, statsvetare vid Lunds universitet, säger att det finns anledning att vara vaksam på den nya arrangören.

– Det är sant att organisatörerna troligtvis hade hoppats på lika stor uppslutning som tidigare, men initiativet är intressant. Det visar att ytterhögern har en medveten strategi för att bygga en starkare bas på den europeiska landsbygden, säger han.

Stort inflytande

Enligt Markus Holdo har det vid tidigare jordbrukarprotester funnits en stark närvaro av den europeiska lobbyorganisationen Copa-Cogeca, som i Sverige har starka kopplingar till Lantbrukarnas riksförbund. Copa-Cogeca har sedan 1960-talet arbetat för att ge jordbruket samma ställning som det hade under krigsåren när matbristen var akut och jordbruket den tydliga livlinan. Deras framgångar har lett till att upp till hälften av EU:s budget idag går till jordbruksstöd och landsbygdsutveckling. Således finns många röster att hämta om de högerextrema partierna lyckas värva från den mer traditionella högern.

Fler röster på ytterhögern innebär också att de få fler mandat att rösta ner miljö- och klimatförslag.

– Ur klimatsynpunkt skulle det vara katastrof om ytterhögern får ökat stöd från jordbrukarna. Det skulle bidra till att legitimera en politik som inte prioriterar klimatmålen och drastiskt förändra förutsättningarna för klimatpolitiken. Om ytterhögern vinner inflytande blir frågan istället om klimatmålen alls ska vägas in i utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Kan vinna nya röster

Att ytterhögern har börjat fokusera på Europas jordbrukare beror enligt Markus Holdo på att jordbrukarna generellt har varit motståndare mot statlig inblandning, särskilt på EU-nivå. Många har även kritiserat EU:s progressiva klimatpolitik som de anser har negativ påverkan på deras verksamhet.

– Jordbrukare är generellt inte den målgrupp som attraheras av ytterhögern, men genom att spela på en populistisk retorik, till exempel att eliten i Bryssel försöker bestämma över dem, kan ytterhögern vinna röster de inte brukar få. 

Å andra sidan, påpekar han, är många jordbrukare engagerade i miljöfrågor och går redan idag längre än EU:s gröna giv för att driva sin verksamhet på ett hållbart sätt.

– Det finns en bild av bönder och landsbygdsmänniskor som bittra och bakåtsträvande, men jordbrukarna har en lång historia av starka kopplingar till traditionella partier. Deras organisationer har haft ett enormt inflytande och det ska mycket till för att de ska förlora sin maktställning till radikala högerpopulister som plötsligt kommit på att de vill ha böndernas stöd. 

"En demokratifråga”

Jordbrukarna är synnerligen viktiga för att EU:s medlemsländer ska kunna motverka klimatkatastrofen och Markus Holdo påpekar att frågan om ett europeiskt hållbart jordbruk förtjänar att lyftas som en demokratifråga.

– EU behöver fundera på hur man ska kunna få en demokratisk förankrad klimatpolitik där bönderna känner att de är med och att de räknas. Vi måste även få upp ögonen för hur jordbrukspolitiken i decennier har dominerats av lobbygrupper som driver privata intressen. Alla människor påverkas av jordbruket och därför bör alla vara med och bestämma och ta ansvar för vad det ett hållbart jordbruk ska betyda och hur det ska komma till.