– Det viktigaste steget var att bestämma mig för att våga, och det gjorde jag för att jag insåg att det behöver hända något – att jag inte bara kan se på när makthavare blundar för det enorma hot som klimatkrisen är. Vi är på väg åt helt fel håll, mot en framtid som kan beskrivas som ett klimathelvete, och som forskare ser jag det som mitt ansvar att trycka på i frågan med så mycket kraft som möjligt för att få politikerna att agera. Att genomföra en aktion under Melodifestivalen var ett bra sätt att nå ut brett.

Handlingen har väckt väldigt starka reaktioner, inte minst i sociala medier där du bland annat kallas för en terrorist och ett säkerhetshot. Hur ser du på det?

– Jag har genomfört en aktion som baseras på fredligt motstånd, vilket är vad vi i gruppen Återställ våtmarkerna ägnar oss åt. Vi tar ansvar för våra handlingar. Jag kan förstå att människor blir arga, men hur arga kommer inte våra barn att vara om 10, 20, 30 år när de inser att vi inte gjorde det som krävdes för att undvika en fullständig klimatkollaps?

Är det din första klimataktion?

– Ja.

Varför har du valt att engagera dig i just våtmarksfrågan?

– Att förbjuda torvbrytning och återställa våtmarkerna är en av de absolut mest effektiva åtgärderna för att snabbt få ner utsläppen och mildra klimatkrisens effekter. 70-90 procent av Sveriges våtmarker har utdikats och om vi återställer dessa marker skulle vi minska Sveriges utsläpp med en fjärdedel, vilket är lika mycket utsläpp som den svenska personbilsflottan orsakar.

Eftersom det var mörkt under Loreens framträdande var det få som såg vad det stod på skylten du höll i. Tycker du ändå att aktionen var lyckad?

– Det stämmer att skylten med budskapet ”Återställ våtmarker” inte var så synlig, vilket var synd. Samtidigt fick aktionen stort medialt genomslag, så jag ser ändå aktionen som framgångsrik.

Loreen fick avbryta sitt nummer och börja om, men verkar ändå ha tagit det hela med ro. Vad tänker du om hennes reaktion?

– Jag blev väldigt glad över att ta del av hennes reaktion och det stöd hon gav efteråt, där hon var tydlig med att hon tycker att vi ska höja våra röster i viktiga frågor.

Vissa har framfört att ert val av metod är kontraproduktiv – att det väcker mer aversion mot miljörörelsen än tvärtom. Vad tänker du om det?

– Så länge vi inte tar steg för att trycka på våra politiker så att de tvingas ändra sig kommer det pågående dödsprojektet, som klimatkrisen är, inte att upphöra. Vi kan inte vara rädda för att göra några personer obekväma och därmed förlora vår chans att agera.

Du och de två andra aktivisterna som var med dig på platsen blev ganska snabbt omhändertagna av vakter. Vad hände efter det?

– Vi upplevde att vi blev professionellt bemötta av vakter och polis, som avlägsnade oss och förde oss till olika platser i Malmö. Jag själv hamnade utanför Ikea. På vägen hem gick jag längs en cykelväg, tittade på stjärnorna och reflekterade över vilken bräcklig planet vi befinner oss på. Det kändes bra att jag hade gjort något för att våra barn ska få en bättre framtid.

Har du själv barn?

– Nej, menmen det finns flera barn i min närhet och jag får ta del av deras framtidstro. Vetskapen om att vi sviker dem – genom att lova dem en framtid som inte finns – gör mig väldigt ledsen och upprörd.

Dagens ETC har tidigare rapporterat om hur det ställs krav på hårdare tag mot klimataktivister och just nu sitter en svensk klimataktivist i fängelse. Skulle du vara beredd att ta ett fängelsestraff för att få fram ditt budskap?

– Jag tycker det är orimligt att se klimataktivister som kriminella eftersom vi kämpar för det som är bäst för oss alla och förhåller oss fredligt. Den analysen tycks jag dela med FN:s generalsekreterare António Guetteres som sagt: ”Climate activists are sometimes depicted as dangerous radicals. But he truly dangerous radicals are the countries that are increasing the production of fossil fuels”

– Med det sagt är jag inte helt säker på att jag skulle vara beredd att riskera ett fängelsestraff för en aktion, det skulle jag i så fall behöva fundera mer över.

En läkare i Dalarna blev nyligen nästan av med jobbet för att han hade deltagit i en civil olydnadsaktion med aktivistnätverket Extinction rebellion. Har du fått några reaktioner från din arbetsgivare än?

– Nej, det har jag inte. Många på min arbetsplats är forskare och det finns ett stort fokus på just hållbarhetsfrågor. Så jag hoppas att det jag gjorde – alltså att stå upp för kraftfullare klimatåtgärder – blev uppskattat. Kanske kan det inspirera fler att våga höja rösten och agera, eftersom det vi gjort hittills inte har räckt.

Har du fått några reaktioner från universitetskollegorna?

– Jag har fått stöd från de kollegor som har kontaktat mig hittills, vilket känns väldigt bra.