Men är det fest eller begravningskalas?
– I många år sjöng vi oss till sömns i vetskapen om att vi var oumbärliga för världen. Vi stod för energisäkerheten, priserna steg mot skyarna och vi behövde knappt göra något för det.
Det säger Lex De Groot, utvecklingschef på Engie (tidigare GDF Suez) på en studentföreläsning som äger rum i konferensens utkanter.
– Idag är priserna låga, förtroendet noll och samhället är övertygat om att det klarar sig utan oss.
Samtidigt har det aldrig framställts lika mycket olja som idag. Men som en viss schejk sa en gång: stenåldern tog inte slut för att stenarna gjorde det.
Det stora utbudet har fått priserna på fall, lönsamheten likaså.
Därför har bolagen lagt ett antal högriskprojekt på is: oljeprospekteringen i Arktis och utvinningen ur Kanadas oljesand är två exempel. Det var inte värt investeringarna när avkastningen på olja är så låg. (Miljöorganisationer hoppas på att detta andrum ska ge rena energikällor tid att ta över marknaden innan oljepriserna stiger igen.)
Inte bara priserna påverkar branschens framtid. ”Stakeholder management” har blivit minst lika viktigt, säger Lex De Groot.
– De är redo att göra sig av med oss, varnar han. Därför är det viktigt att var och en som jobbar i branschen axlar rollen som ambassadör och berättar om allt det goda vi gör. Vi måste visa att vi kan och vill ta ansvar för problemen vi skapar.
Uttryckte klimatoro
Redan 2004 skrev både BP:s och Shells dåvarande chefer, baron John Browne och baron Ron Oxburgh, artiklar där de uttryckte klimatoro, lovade att minska sina utsläpp och efterlyste lagliga åtgärder såsom handel med utsläppsrätter. Ändå steg oljeproduktionen under det årtioende som följde med nästan tio procent.
Inför klimatmötet i Paris har cheferna för tio stora oljebolag gått ut med ett gemensamt uttalande. Bakom det så kallade Oil and Gas Climate Initiative står BP, Statoil, Shell och Total samt andra företag som tillsammans står för 20 procent av världsproduktionen av olja och gas. De efterfrågar ett effektivt klimatavtal (möjligen i vetskapen om att det inte kommer att ske – redan nu står det klart att ländernas åtaganden hittills är otillräckliga för att hålla den globala uppvärmningen inom säkra ramar.) De lovar att verka för minskade växthusgasutsläpp så att jordens uppvärmning hålls under två grader. Det ambitiösa målet kan, enligt uttalandet, uppnås bland annat genom bättre bränsleeffektivitet och minskade metanläckor vid utvinning av fossila bränslen. Men oljebolagen vill först och främst bidra genom investeringar i naturgas, en energikälla som vid förbränning släpper ut nästan 40 procent mindre koldioxid än kol och en fjärdedel mindre än olja. ”Big Oil” vill ställa om till ”Big Gas”.
Motsätter sig utvinning
I Holland, där mässan äger rum, är det dessutom en energikälla som invånarna i regionen är välbekant med. I Groningen i norra Nederländerna finns Europas största och världens tionde största naturgasfält.
Problemet är bara att Groningens invånare motsätter sig gasutvinning i deras trädgårdar. De menar att detta framkallar jordbävningar som skadar deras hus och hotar deras hälsa. För skaran som samlats i Amsterdam handlar det främst om ett kommunikationsproblem.
– Vi försöker vara tydliga med vad vi gör, säger Totals Remco Donders. Vi lägger upp bilder i sociala medier och förklarar tekniken. Men vad vi än säger så tror de inte på oss. Medierna lyfter bara fram det som går fel. De säger inget om att vi skapar jobb och skänker välstånd. Förresten så bryr sig folk inte om välstånd idag, det var ett budskap som gick hem på 70-talet.
På grund av protesterna har den nederländska staten fått begränsa gasutvinningen.
Det är uppenbart att branschen är i behov av nya metoder för att få med sig opinionen. En student föreslår att oljeföretagen börjar tidigt.
– Vi kan besöka skolor och förklara för barnen var deras rosa dinosaurieleksaker faktiskt kommer från, föreslår hon.
– Vi har idéer för hur kommunikationen ska gå till, svarar Remco Donders, men tyvärr vill inte våra aktieägare gå med på dem.
Mässdeltagarna i Amsterdam har dock fokuset inställt: det gäller att övertyga allmänheten om att oljebranschen är reko och värd att få verka lite som den vill. Ingen av dem som tar ordet tänker på Parismötet eller tvivlar på att framtiden är fossil.
– Folk kanske inte gillar oljebranschen, säger en oljekonsult. Men de gillar våra varor. Jag har då aldrig sett någon protestera på bensinmacken.
”Gas stinker”
I mitten av november skickade miljöorganisationen Friends of the Earth pruttkuddar till 600 EU-byråkrater. På så sätt ville aktivisterna uppmärksamma att “gas stinker” och är oförenligt med EU:s klimtmål. De ställde sig kritiska till att energikommissionären Maros Sefcovic vill satsa på kostsamma gasprojekt istället för att investera i rena energikällor.
Enligt talespersonen Brook Riley har kommissionen fallit för industrins “spin” om att gas är en lösning på klimatförändringar och energisäkerhet. “Det är helt i strid med överväldigande vetenskaplig konsensus att majoriteten av fossila bränslen, inklusive gas, måste stanna i marken om vi ska undvika klimatförändringarnas värsta konsekvenser”, säger Brook Riley i ett uttalande.
•Enligt Friends of the Earth är gas jämförtbart med kol i fråga om utsläpp av växthusgaser, då stora mängder metan lösgörs vid gasutvinning.
