– Vår bedömning visar tydligt att att vi bara kan ta itu med dessa olika utmaningar om alla – regeringar, den privata sektorn, civilsamhället – arbetar tillsammans för att minska riskerna, och prioriterar rättvisa och jämställdhet i beslutsfattande och investeringar, säger Debra Roberts, en av två ordförande för den arbetsgrupp inom IPCC som jobbat med den nya sammanfattningen. 

Upphettningen rubbar kretslopp

Redan 1,5 graders upphettning – som världen med stor sannolikhet kommer att nå inom en snar framtid – ökar olika risker mot ekosystem och människor. Effekterna syns redan över hela världen och omfattar alltifrån från havens djup till bergens toppar, landsbygd och stadsmiljöer. Extrema händelser förekommer nu oftare och i större skala än vad forskare tidigare har kunnat förutspå. De rubbar naturens kretslopp och påverkar miljarder människor på olika sätt. 

– Den här rapporten erkänner i högre grad än tidigare när det gäller IPCC-utvärderingar det ömsesidiga beroendet mellan klimat, biologisk mångfald och människor. Den integrerar naturvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi, säger Hoesung Lee, ordförande för klimatpanelen.

– Den betonar också vikten av omedelbara och mer ambitiösa åtgärder för att hantera klimatrisker. Halvmesyrer räcker inte längre. 

Djur och natur på bristningsgränsen

Växter och djur försöker att anpassa sig till de nya villkoren bland annat genom att reglera sin kroppstemperatur eller hålla sig till svalare platser. Samtidigt har många arter nått gränsen för sin anpassningsförmåga och riskerar att dö ut. Fördelningen av djur och växter över hela världen är satt i gungning, likaså odlings-, avels- och häckningssäsonger.

– Friska ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och tillhandahåller livskritiska tjänster som till exempel mat och rent vatten, säger Hans-Otto Pörtner, den andra ordföranden för arbetsgruppen inom IPCC som jobbat med den nya sammanfattningen. 

För att naturen ska behålla sin motståndskraft behöver mellan 30 och 50 procent av jordens land- och havsområden bli föremål för någon slags naturvård, säger Hans-Otto Partner.

– Det skulle också påskynda framstegen mot en hållbar utveckling, men kräver tillräcklig finansiering och politiskt stöd.

Klyftor behöver slutas

Även mänskliga samhällen behöver bygga motståndskraft. Det innebär bland annat att vi behöver ställa om till ren energi och cirkulära affärsmodeller, men också se över hur vi bygger våra städer och infrastruktur. Samhället i stort behöver också bli mer inkluderande. Grupper som vanligtvis marginaliseras – som kvinnor, unga, ursprungsfolk, och etniska minoriteter – är mest sårbara i klimatkrisen och därför behöver åtgärder vidtas för att stärka deras ställning. Bristen på handling kommer att leda till att miljoner människor drabbas av svält, sjukdomar och katastrofer. 

Åtgärder räcker inte

Forskningen noterar att det sker vissa försök till att anpassa världen till ett hetare klimat, men att dessa inte räcker till. Dels är dagens klimatanpassningsåtgärder ofta kortsiktiga och begränsade i skala, dels saknar många av de ekosystem och människor som är mest sårbara för konsekvenserna av klimatkrisen minst möjligheter att anpassa sig. Vidare blir klimatrisker allt mer komplexa och svåra att hantera i takt med att det globala temperaturen ökar. Möjligheten till anpassning minskar i takt med stigande temperaturer. Därför krävs nu krafttag som snabbt får ned utsläppskurvorna över klimatskadliga gaser. 

– Den här rapporten är en ödesdiger varning om vilka följderna blir vid bristen på handling. Klimatförändringar är ett stort och växande hot mot vårt välbefinnande och en hälsosam planet. Våra handlingar idag kommer att forma hur människor och naturen anpassar sig till växande klimatrisker, säger Heosung Lee, ordförande för klimatpanelen.