FN:s miljöprogram (UNEP) har tagit fram en preliminär utredning som beskriver de klimat- och miljökonsekvenser som kriget i Gaza orsakat hittills. Eftersom konflikten varit i full gång under utredningen har möjligheten att göra mätningar varit begränsad, på grund av begränsad möjlighet till tillträde i Gaza och av säkerhetsskäl. Vissa effekter har inte kunnat mätas – föroreningar av mark, vatten och luft, på grund av tungmetaller och kemikalier – eftersom det hade behövts provtagning för en större analys. 

Flera negativa konsekvenser

Rapporten uppskattar också att luftkvaliteten försämrats i Gaza, bland annat på grund av bristen på matlagningsgas som tvingat familjer att elda med plast, ved och avfall. Detta i kombination med bränder och brinnande bränslen har troligtvis försämrat luftkvaliteten i Gaza

Men en hel del bedömningar har ändå kunnat göras och resultaten visar att Gaza utsatts för allvarliga vatten-, mark- och luftföroreningar. Utredningen har sett att klimatförändringarna skapar både kort- och långsiktiga skador för gazaborna och miljön.

FN:s miljöprogram vill därför se ett snabbt eldupphör i Gaza, dels för att skydda liv, dels för att kunna mildra klimatpåverkan i Gaza. 

Utredningen tar bland annat upp att kriget skjutit upp de framsteg som gjorts i Gazas miljöledningssystem, såsom utvecklingen av solenergi, avloppsanläggningar och återställandet av våtmark.

Bly väntas läcka ut

Ett stort problem som pekas ut är att fem av sex av Gazas avfallshanteringssystem skadats. Gaza har även haft fem avloppsreningsverk som behövt stängas. Konsekvensen av det är bland annat att avloppsvattnet förorenat mark, stränder och vatten med kemikalier och mikroplaster. 

Solpaneler har även förstörts, något som förväntas läcka bly och andra tungmetaller som i förlängningen förväntas skada Gazas mark- och vatten.

Enligt rapporten uppskattas 39 miljoner ton skräp ha genererats till följd av konflikten. Det innebär att det nu finns cirka 107 kg skräp för varje kvadratmeter i Gaza. Skräpet kan orsaka till hälsoskador i både miljö och människor, efter kontakt med bland annat oexploderat ammunition, damm och asbest samt industriellt och medicinskt avfall.  

Hamas har även ett omfattande underjordiskt tunnelsystem som Israel attackerat. Dessa attacker har orsakat miljöskador som i sin tur riskerar att påverka människors hälsa via grundvattenföroreningar.

Ammunition en riskfaktor

Florian Krampe är forskare i statsvetenskap och internationella relationer och chef för Sipris klimat- och riskprogram. Han säger att det inte forskats så mycket på klimatkonsekvenser av krig, men det går att se påverkan långt senare. 

– Den mesta klimatförståelsen kommer från den militära utrustningen, som utsläpp och transporter, som släpper ut stora växthusgaser, säger han. 

I rapporten pekas också ammunition ut som en stor riskfaktor för miljön, eftersom det innehåller explosiva kemikalier och tungmetaller och finns nära Gazas tätbefolkade områden, vilket förorenar vatten och mark och utgör en stor risk för människors hälsa. Särskilt barn förväntas bli påverkade på lång sikt.

Kommer ta lång tid

Det kommer enligt rapporten att ta lång tid att röja upp all skräp efter kriget i Gaza, och efter att ett krig är slut brukar inte klimatfokuset vara främst, enligt Florian Krampe. 

Men en möjlighet Florian Krampe ser är att kunna bygga upp det krigshärjade området med bättre klimatsystem. 

Florian Krampe tillägger även att arbete för klimatförbättring kan skapa mindre konflikter och krig, även om det inte finns några självklara samband. 

– Effekterna av klimatförändringarna kan förstärka konflikter som redan finns som social rättvisa, fattigdom och brist på naturresurser.