– Det här är oerhört allvarligt. Det är en tydlig mekanism för hur en H5-pandemi* kan börja, säger den brittiska virologen Tom Peacock till Science.
En veterinär benämner i samma artikel den stora smittspridningen som en ”varningsklocka och ”något av ett existentiellt hot”.
I Sverige är SVA (Sveriges veterinärmedicinska anstalt) den myndighet som bedömer smittspridning bland djur och risken att sjukdomar förs över till människor.
– Det är klart att det är oroväckande att vi har så många fall av fågelinfluensa och att det är mycket virus som cirkulerar. Samtidigt skulle jag inte säga att vi just nu befinner oss i något slags skifte, utan det här är något vi länge har haft ögonen på, säger Malin Grant, epidemiolog vid SVA.
Smittad räv
I myndighetens senaste lägesrapport framgår att fågelinfluensasäsongen 2021–2022 var den hittills allvarligaste i Europa. Totalt avlivades 50 miljoner fåglar på drabbade anläggningar. Läget bedöms ännu som allvarligt och framförallt är det influensatyperna H5N1 eller H5 som rapporteras in.
Det som i första hand oroar experter är att viruset i flera länder, inklusive Sverige, har spridits till många däggdjur. Ju fler däggdjur som drabbas, desto större risk att viruset också sprids vidare till människor. Det senaste svenska fallet som SVA har kännedom om är en rödräv som påträffades sjuk och avlivades i närheten av Norrköping den 6 januari i år.
Muterat virus
Europeiska veterinärer och smittskyddsexperer håller särskilt ögonen på det uppmärksammade infektionsutbrott som inträffade vid en spansk minkfarm i oktober. En analys av virusens arvsmassa har visat på vissa mutationer som skulle kunna kopplas till bättre anpassning till däggdjursceller.
Även om svenska myndigheter bedömer risken för nya zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor, i Sverige som liten konstaterar de att det förebyggande arbetet bör förbättras. I en gemensam rapport som SVA och Jordbruksverket tagit fram på uppdrag av den förra regeringen har flera smittskyddsstärkande åtgärder föreslagits.
– Modellen vi arbetar efter är att det är bättre att förebygga än att bota behandla sjukdomar och i rapporten har vi gett flera förslag på hur detta kan förbättras, såsom att djurhållare ska avkrävas dokumenterade smittskyddsplaner och att smittskyddsaspekter ska vägas in vid nybyggnation av djurstallar, säger Jordbruksverkets smittskyddschef Katharina Gielen.
Det är snart ett år sedan uppdraget redovisades men än har Jordbruksverket inte fått någon återkoppling från regeringen om huruvida förslagen kommer att implementeras.
Anslag har inte höjts
Ett annat hinder i arbetet är att de budgetanslag som avsatts till bekämpning och hantering av smittoutbrott bland djur varken anpassats till inflationen eller ökade kostnader, säger Katharina Gielen.
– Budgetanslagen har legat på samma nivå under väldigt lång tid, vilket omräknat i dagens penningvärde betyder att de minskat. Samtidigt har kostnaderna ökat. Att exempelvis fågelinfluensan numera stannar kvar i miljön även sommartid ställer högre krav på smittskyddsarbetet.
Fotnot: Dagens ETC har sökt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
