Den extrema värmeböljan som just nu lagt sig som ett täcke över stora delar av Europa och lett till nya rekord i Tyskland, där 40 grader för första gången uppmätts under juni månad, bedöms av klimatforskare från Vrije-universitetet i Amsterdam bero på klimatkrisen. De konstaterar att temperaturerna som slagit in över Europa i år, samt förra sommaren, orsakas av störningar i de atmosfäriska vädermönstren. Det har fått het luft att skickas upp från Saharaöknen.
– Hettan och de torra väderförhållandena som byggts upp över den europeiska kontinenten, förvandlar ett par soliga sommardagar till farliga värmeböljor, säger Dim Coumou, forskare i klimatologi vid Vrije-universitetet, till Bloomberg.
Svåra konsekvenser
Förra sommarens värmebölja och torka orsakade ett utbrott av skogsbränder runt om i Sverige. I Tyskland fick fartygstrafiken längs med floden Rhen (Västeuropas största flod) stoppas till följd av historiskt låga vattennivåer.
Denna sommar är de uppmätta temperaturerna i Schweiz tio grader varmare än normalt, vilket befaras innebära att alpernas glaciärer kommer smälta snabbare än vad som tidigare beräknats. I Tyskland har årets hetta redan lett till omfattande skogsbränder utanför Berlin, medan volontärer kallats in i Paris för att dela ut vattenflaskor till stadens hemlösa.
Vetenskapligt säkerställt
Torben Königk, forskningsledare på Rossby Centre SMHI, bekräftar att klimatkrisen orsakat de osedvanligt höga temperaturerna. Men han framhåller att frågan måste spjälkas upp i två frågor, för att han ska kunna ge ett vetenskapligt underbyggt svar.
– Det vi med säkerhet kan fastställa på empirisk grund är att när ett visst vädermönster uppstår till följd av atmosfäriska cirkulationer, som nu när en värmebölja slår upp över Europa med vindar från Saharaöken, så slår det starkare och mer extremt än vad det hade gjort för 30 eller 50 år sedan. Detta är vetenskapligt bekräftat en följd av klimatförändringarna.
Vad gäller frågan om dessa störningar i de normala vädermönstren sker oftare på grund av den globala klimatkrisen, är svaret inte lika självklart, poängterar Torben Königk.
– Det är betydligt svårare att vetenskapligt säkerställa att en viss typ av atmosfäriska cirkulationsmönster blir vanligare, till följd av klimatförändringarna. Den här artikeln från Vrije-universitetet visar att de här väderfenomenen har blivit betydligt vanligare under de senaste tio åren, men man måste vara lite försiktig med att fastslå några långsiktiga trender.
”Måste tas på allvar”
Men uppgifterna som presenteras i forskningsartikeln ska ändå tas på största allvar, konstaterar han.
– Det här måste verkligen tas på största allvar. Värmen och torkan får svåra konsekvenser för jordbruket och skogsmarken, men även för invånarna i våra städer som har svårast att skydda sig mot hettan.
