Efter åratal av politiska diskussioner, förhandlingar och vacklande medlemsländer röstades till sist ett kraftigt försvagat EU-direktiv om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter igenom förra veckan.
Behovet av en europeisk lagstiftning som tvingar företag att ta ansvar för miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter som deras verksamheter bidrar till har diskuterats på politisk nivå i minst åtta år. Men det dröjde till 2022 innan kommissionen till sist presenterade ett försenat förslag – mycket på grund av massiva lobbykampanjer från multinationella storföretag som H&M, Danone och Mars.
Ulrika Urey, generalsekreterare på den ideella föreningen Fairtrade Sverige. Bild: Fairtrade Sverige
I december i fjol nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländerna och EU-parlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten skulle ha hållits i februari, men sköts på framtiden sedan några länder börjat vackla i sista stund. Sverige meddelade då som enda EU-land öppet intentionen att rösta nej.
Utvattnat förslag
Efter nederlaget i februari lade det belgiska ordförandeskapet fram en kraftigt urvattnad version där reglerna bara ska gälla företag med minst 1000 anställda och en nettoomsättning större än 450 miljoner euro. Tidigare gällde förslaget företag med fler än 500 anställda och en nettoomsättning på 150 miljoner euro.
I fredags röstades kompromissen igenom i ministerrådets förberedande organ COREPER. Sverige valde dock att lägga ner sin röst– trots en massiv kampanj från olika delar av samhället för att få regeringen att rösta ja.
– Med tanke på det breda stödet som direktivet har från stora svenska bolag, såsom Volvo, Ikea och Ericsson, från civilsamhället och från fackföreningsrörelsen tycker jag det är obegripligt att den svenska regeringen lade ner sin röst, säger Ulrika Urey, generalsekreterare för Fairtrade Sverige, till Dagens ETC.
Hon säger också att det är en stor besvikelse att lagen blev så urvattnad.
– Det här direktivet var tänkt att gälla betydligt fler företag. I det tidigare förslaget omfattades också företag som handlade med riskråvaror, såsom kaffe och kakao, även om de inte hade fullt så många anställda och riktigt så stor omsättning som de allra största bolagen.
Alice Blonde, kanslichef på den ideella föreningen Swedwatch. Bild: Swedwatch
Organisationen Swedwatch skriver i ett pressmeddelande att de välkomnar att direktivet röstats igenom, men det är svårt att glädjas när innehållet urvattnats på en rad viktiga områden. – Och att Sverige inte ens kunde ställa sig bakom den här versionen är obegripligt, säger kanslichefen Alice Blonde.
Hon framhåller att det finns ”oerhörda problem” i dagens värdekedjor.
– Det är barnarbete, tvångsarbete, farliga miljöutsläpp och klimatpåverkan. Med tanke på hur få företag som omfattas kommer en stor del av problematiken kvarstå.
