2. Vilka konkreta klimatfrågor är viktigast i EU-politiken?
Anders Wijkman
Ordförande för globala tankesmedjan Romklubben
1. Hittills har medlemsstaterna hållit ihop ganska bra, men länderna i Centraleuropa ifrågasätter nu de hyggligt ambitiösa målen för 2050. De nationalistiska partierna innebär ett klart hot. De är antingen klimatförnekare, eller vill i vart fall inte ge klimatfrågan prioritet. Om de blir för stora i EU-valet riskerar klimatpolitiken att spelas ned i viktighet.
2. Det viktigaste är att sätta mål för netto-noll-utsläpp 2050 – eller än bättre 2040 eller 2045. Näst viktigast är att se till att målen följs upp av styrmedel och åtgärder. Fasa ut kolkraften. Skärpta utsläppskrav för bilar och lastbilar. Tvinga fram en övergång från linjära till cirkulära materialflöden.
Pella Thiel
Ordförande i Omställningsnätverket, vice ordförande i End Enocide Sweden
1. Enormt stor betydelse. Det är de val vi gör idag som avgör hur framtiden ser ut, och alla beslutsfattande församlingar behöver fokusera på omställning till ett samhälle som fungerar utan fossila bränslen.
2. En lagstiftning mot ekocid, storskalig miljöförstöring, är viktigast och skulle kunna drivas av EU. Den är fullt genomförbar redan idag inom ramen för Romstadgan. Om ekocid var ett internationellt brott skulle världens investeringsflöden skifta snabbt från miljöförstörande verksamheter till att stödja omställningen.
Beatrice Rindewall
Redaktör på Supermiljöbloggen och ledarskribent i ETC
1. Jättestor. Där beslutas om alltifrån subventioner till klimatmål och bränslestandarder. EU sätter en lägstanivå för medlemsländerna som påverkar globalt – både positivt och negativt.
2. Transportfrågor inom bland annat flyg, tåg, båt, utsläppstak och biobränsle behandlas i EU. Energifrågorna är minst lika viktiga då vi gemensamt snabbt skulle kunna fasa ut kolkraften som idag driver stora delar av EU. Det som behövs är politiker som driver en positiv utveckling.
Håkan Wirtén
Generalsekreterare WWF
1. Enormt stor betydelse! EU står för 10 procent av världens utsläpp och det är globalt avgörande att EU nu under nästa mandatperiod visar vägen och minskar utsläppen i den omfattning som krävs för att vi ska hålla oss under 1,5 graders uppvärmning.
2. EU har alldeles för svaga klimatmål och prio för nästa parlament måste vara att skärpa dem. Det långsiktiga målet om att nå nettonollutsläpp, men även det mer närliggande till 2030. Uppväxling av förnybar energi och energieffektivisering kommer att vara centrala om vi ska klara det.
Linnea Steen
Projektsamordnare Klimatriksdagen
1. Vi har knappt 11 år på oss att vända utsläppskurvan brant nedåt, därför blir den kommande mandatperioden oerhört viktig. Det vi framför allt behöver fokusera på i EU-valet är inte bara att rösta på partier som driver stark klimatpolitik, utan också personrösta de EU-parlamentariker som driver klimat- och miljöfrågor.
2. Framför allt behöver vi skärpa ambitionsnivån inom EU. Nu innebär EU:s klimatstrategi ett mål om nettonollutsläpp år 2050. Tidsgränsen behöver skärpas till nettonoll senast 2030 om vi ska ha en rimlig chans att klara klimatmålen. Då behöver vi också våga införa sanktioner mot länder som motsätter sig skärpta ambitionsnivåer samtidigt som vi erbjuder hjälp till de länder som idag har svårt att klara av en sådan klimatomställning.
Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen
1. EU-besluten har en viktig funktion som ett golv, alltså vad samtliga EU-länder åtminstone ska göra. Sen är det viktigt att de också möjliggör för länder att vara mer ambitiösa.
2. Beslut om ambitiösa mål om utsläppsminskningar på kort och lång sikt är inte bara viktigt för EU-ländernas klimatarbete utan även för det globala klimatarbetet där EU behövs som föregångare. Men även beslut om att exempelvis avskaffa klimatskadliga subventioner, mäta konsumtionsbaserade utsläpp och mål om att öka EU:s kolsänka är viktiga.
Samuel Jarrick
Aktiv i Klimataktion och Extinction rebellion i Sverige
1. EU:s roll är mycket viktig, eftersom EU å ena sidan ofta tagit på sig en ledarroll i klimatarbetet och å andra sidan står för en ansenlig del av världens utsläpp. Det är också på EU-nivå som de stora internationella frihandelsavtalen ingås, vilket spelar en stor och tyvärr oftast negativ roll för ett progressivt klimatarbete.
2. Prioriteringarna behöver göras om från grunden. Den akuta klimatkrisen och de planetära gränserna behöver utgöra ramen för alla beslut inom alla politikområden. EU:s utsläppsmål behöver skärpas mångdubbelt och krafttag tas för att återställa ekosystemens förmåga att binda tillbaka överskottet av koldioxid i atmosfären. EU behöver ha en plan för att häva alla fossila subventioner och öka stödet till förnybar energi. Medborgarnas insyn i frihandelsavtalen behöver ökas, och vi behöver säkra att progressiva åtgärder inte stoppas av multinationella bolag.
