I november 2018 beslutade Mark- och miljödomstolen i Vänersborg att Preem skulle få bygga ut sin anläggning, för att omvandla restprodukten tjockolja till bensin och diesel. Utbyggnaden väntas dock leda till att raffinaderiets utsläpp av koldioxidekvivalenter dubbleras till 3,4 miljoner ton per år. Preemraff skulle bli Sveriges största källa för koldioxidutsläpp.
Utsläppen av koldioxid ligger utanför svenska domstolars befogenheter, då det är något som styrs av EU ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter. Svenska myndigheter kan alltså inte hindra industrier att utöka sina utsläpp.
Men i förra veckan fick planen om att bygga ut oljeraffinaderiet läggas på is, när Mark- och miljööverdomstolen meddelade att Preems ansökan ska prövas på nytt. Orsaken var att över 100 privatpersoner och miljöorganisationer skickade in överklaganden.
”Det är en skandal”
Till de som protesterat mot planen om ett större Preemraff hör Inge Löfgren, själv Lysekilsbo och ordförande i den lokala avdelningen av Naturskyddsföreningen.
– Det här beskedet var glädjande förstås. Preemraff är Sveriges mest miljöfarliga verksamhet och det innebär att raffinaderiet alltid bör bli föremål för prövning, oavsett vad det rör. Förhoppningsvis gör domstolen en grundlig bedömning nu. Detta är också något som har upprört många människor på riksnivå, när de nu förstår hur pass svag lagstiftning vi har.
Efter domstolens beslut i förra veckan skickade Naturskyddsföreningens ledning in en så kallad underrättelse till regeringen Löfven, i hopp om att politikerna ska kunna intervenera mot Preemraff. Det klingar förstås märkligt om regeringen å ena sidan omfamnar Greta Thunbergs fredagsprotester och klimatkamp, samtidigt som man släpper igenom en massiv utökning av koldioxidutsläppen i landet.
– Det här skulle sabotera svenskt klimatarbete för 30, 40 år framåt i tiden. Då är det ingen idé att vi andra försöker tänka klimatsmart, börjar köra lite mindre bil. En enda anläggning skulle släppa ut 3,4 miljoner ton extra koldioxid, det motsvarar utsläpp från en miljon bilar. Det är en skandal av oerhörda dimensioner för svenskt vidkommande, säger Inge Löfgren.
Global och lokal fråga
En annan som protesterat mot utbyggnaden av Preemraff är miljöskyddsavdelningen vid länsstyrelsen i Västra Götalands län. Enhetschefen Monique Wannding betonar att frågan inte är svartvit. Det är bra med initiativ för att ta hand om tjockoljan, som är en mycket miljöfarlig restprodukt. Men en dubblering av utsläppen skulle genast äta upp de minskningar som skett under de senaste decenniernas miljökamp. I Västra Götaland skulle man vara tillbaka på 1990 års nivåer.
– Det är det här som är det utmanande. Hela klimatfrågan är en global fråga, men man måste arbeta med den lokalt. Och det gör att en sådan här sak får betydelse. Vi har betydligt kortare tid kvar till 2030 och vi bara har nått en liten del av de mål vi måste nå, säger Monique Wannding.
Tryck i samhällsdebatten
Även om man från domstolens sida landar i slutsatsen att man inte kan hindra Preemraff på grund av koldioxidutsläppen, menar Monique Wannding att det finns skäl att vara hoppfull. Klimatfrågan ha fått ett helt annat tryck i samhällsdebatten på sistone och den här historien bidrar till det ytterligare. Regeringen följer frågan väldigt noggrant.
Man ska även vara medveten om att när Preem gjorde sin ansökan så var det 2016, före IPPCs rapport om 1,5 grader och före andra larmrapporter.
– Det finns ingen annan väg framåt än att vi måste klara klimatutmaningen, så känner jag. Får Preem det här tillståndet så kommer de också att göra vad de kan, för de följer också opinionen och är väl medvetna. Preem sitter visserligen med en restprodukt, men de äger ju inte oljan i grund och botten. De har ju också möjlighet att utöka andelen förnybara råvaror.
