Men sedan början av året har Länsstyrelsen Skåne stoppat tre av organisationens textiltransporter på väg ut ur landet. Totalt rör det sig om 40 ton stoppad last, en stor del av den fortfarande fullt användbart, enligt Lars Råsberg, biträdande direktör på Human Bridge.

–  Det innebär enorma intäkter som försvinner från vårt biståndsarbete, säger han.

Tiondel räcker

Förklaringen hittas i EU:s avfallsdirektiv, som stora delar av den svenska avfallslagstiftningen bygger på. För att inte avfärdas som avfall ska begagnad textil som transporteras till annat land vara i tillräckligt gott skick för att kunna återanvändas direkt. Om inte klassificeras den som avfall. 

Enligt lag räcker det med att en textiltransport innehåller 10 procent avfallsklassad last för att hela lasten ska behöva skrotas helt. Det är orsaken till de stoppade transporterna, förklarar Henriette Bonde Nordström på Länsstyrelsen Skåne.

– Om vi finner någonting trasigt eller smutsigt så är hela lasten berörd. Vi stoppade Human bridge eftersom transporterna innehöll föremål som klassas som farligt avfall, det vill säga saker vi idag inte kan räkna som återvinningsbara. Vårt uppdrag är se till att man efterföljer den lagstiftning som finns. Vi lägger inte mer värdering i saken än så, säger hon.

Kritisk mot byråkratin

Men vad som är återvinningsbart är enligt Lars Råsberg en definitionsfråga.

– Problemet är att vår bedömning av vad som är återanvändbart inte alltid rimmar med den lagstiftning som länsstyrelsen bygger sitt arbete på.

Lars Råsberg klandrar inte myndigheten för beslutet att stoppa transporterna. Kritiken riktar han i stället mot byråkratin, den som ska främja återanvändning – men som istället försvårar återvinning och avfallshantering.

– Om insamlingen av textilier försvåras av krångliga regler som inte anpassas till verkligheten minskar man också motivationen för alla att samla in textilier. Och då har ju ingen vunnit.

Saknar expertis

För att undvika Länsstyrelsens vite på 300 000 kronor måste Human bridge nu skicka textilierna i de stoppade transporterna till förbränning.

– Vi har jättestor efterfrågan på skor i andra länder, men som vi inte vågar skicka till på grund av våra myndigheters direktiv och risken för böter. Det finns ingen fungerande sorteringsindustri i Sverige, det är alldeles för dyrt, säger Lars Råsberg.

Det han nu efterfrågar är mer expertkunskap hos dem som fattar besluten om vad som är brukbart och inte.

– Vi jobbar med kunder i Baltikum som är extremt duktiga på att hitta avsättning för vad det än är de får in. Ett par gamla Nikeskor som någon lämnar in här i Sverige kan se helt nya ut efter reparation. Låt dem som är proffs göra bedömningen om vad som är användbart och inte.

Nya regler vid årsskiftet

Nästa år träder en ny lag om avfallshantering i kraft. Från och med den 1 januari måste hushållen börja separera textilier från annat avfall.

– Den insamlade volymen textilier kommer troligtvis öka. Men jag tror inte att det kommer bli så mycket mer som går till återbruk. De flesta lämnar numera in sina användbara kläder till second hand. Det som behövs är istället experter som vet hur trasigt material ska kunna återanvändas. Men det har vi inga direktiv kring i dagsläget, säger Lars Råsberg.