Joakim Lamotte, så kallad Swish-journalist med 32 000 följare på X, gör ett inlägg där han skriver ”Två familjer som måste vara stolta nu”, följt av en bild på ett antal namn och deras adresser. 

Det tar inte lång tid förrän telefonen börjar ringa hemma hos Yoro, vars efternamn Dagens ETC väljer att inte publicera.

– Det ringde flera som sa att jag fanns med här, på en lista. Jag blev helt chockad när jag såg det. Jag blev väldigt ledsen, jag har ingenting med det här att göra alls, säger han.

Inte bott där på tre år

Yoro är en man i 60-årsåldern som tidigare har bott på den adress där en av de häktades anhöriga bor. Men huset sålde han för tre år sedan.

– Jag har inte ens träffat dem, bara en enda gång hos mäklaren, säger han.

Att hans namn nu cirkulerar på en lista med människor som påstås ha koppling till mordet i Skärholmen tycker han känns hemskt. Men han vet inte vad han ska göra för att få det att försvinna.  

– Jag var hos polisen i morse. De säger att jag har inget att oroa mig för. Men jag är orolig ändå.

Yoro stod till nyligen fortsatt folkbokförd på adressen. Hans förklaring är att han vid flytt fick hjälp av sin dåvarande sambo att adressändra, men missade att registrera det hela med Skatteverket.

Uppmanar till hämnd

Joakim Lamotte har själv raderat sitt inlägg, men innan det hade det fått rejäl spridning. Dagens ETC har varit i kontakt med ett antal användare på X som gett vidare spridning till Joakims Lamotte inlägg. En av dem försvarar spridandet med att ”det klart att familjen har ett ansvar”. Om uppgiften att det faktiskt också spridits namn på en person som inte har med familjen att göra, Yoro, säger han:  

– Där blev det kanske fel, jag vet inte. Men varför ställer du frågor om det? En svensk man ligger på bårhuset, mördad. Tänk på vad du prioriterar i det läget.

Kontot har också, liksom flera andra, delat en bild av en person som pekas ut som den som höll i vapnet, som den som mördade 39-årige Mikael Janicki. Kontot uppmanar ”svenska folket” att ”hämnas” eftersom den misstänkte ändå, vid fällande dom, ”kommer att hamna på hem” och ”få bättre mat än våra egna pensionärer”.

Vad menar du med att hämnas?

– Ja, vad tror du. Öga för öga, det är det som gäller. Skjuter du en pappa framför hans son så ska du inte få någon andra chans. Då har du förverkat din rätt att leva.

Så du menar att den misstänkte ska dö?

– Tolka det som du vill. Men vi är många som fått nog av det här. Nu måste vi sätta stopp.

Men om den misstänkte är oskyldig och släpps? Det har hänt tidigare. Polisen är inte färdiga med utredningen.

– Jag tror inte det är så sannolikt att det är fel person.

Vad baserar du det på?

– Den där killen hör inte hemma på söndagsskola, om man säger. Det fattar alla. Men medierna visar bara bild och namn när det är svenskar som gjort något. Gangstrarna får vara anonyma.

En annan X-användare beskriver hur hans förtroende för svenskt rättsväsende är kört i botten, bortom räddning.

– Gängungarna skrattar ju bara åt polisen. De gör vad fan de vill, det värsta som kan hända är att de åker in något år för att ”rehabiliteras”. Man blir så förbannad. Det är förnedrande. Som svensk känner man sig våldtagen.

Så då delar du Lamottes uthängning av misstänkt och anhöriga?

– Ja, rakt av, de ska veta att det kan hända saker. Hit men inte längre. Svenskarna slår tillbaka även om samhället inte klarar att göra det.

Vanligare att anhöriga utsätts

Uthängda Yoro säger att han kan förstå att många känner en stor frustration efter mordet i Skärholmen, men att han önskar att oskyldiga slapp bli uthängda. Den önskningen delar han med polisen.  

– Vi ser tyvärr en utveckling där det har blivit betydligt vanligare att även anhöriga till misstänkta personer utsätts. Det leder till att vi får lägga rätt mycket kraft på att stödja och skydda anhöriga. Det är resurser vi hade kunnat lägga på annat, säger John Forsberg, chef vid Utveckling av brottsbekämpning vid Polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Att peka ut en person som skyldig till ett brott trots att han inte ens är gripen, och sprida det på sociala medier, är också något som har blivit vanligare enligt John Forsberg. Ett agerande som försvårar polisens arbete.

– Om det som normalt sett ryms inom ramen för förundersökningssekretess sprids till allmänheten kan det påverka vittnen och gärningsmän. Det är inte bra för utredningsarbetet. Även den som pekas ut kan agera på ett sätt som gör vårt arbete svårare, säger han.

Det händer också att det är fel person som pekas ut.

– Det förekommer absolut. Den digitala utvecklingen gör att saker sprids oerhört fort. Från polisens håll hade vi önskat att man var mer källkritisk. Vill vi ha ut någon information eller efterfråga om en händelse så kommer det från polisen och inte från sociala medier. Fråga dig själv vad syftet kan vara hos den som sprider något.