– Va? Är det vi som har valt? Östermalm är en annan värld för mig, säger Emma Wiesner, västeråsaren som sedan tre år tillbaka är en av Centerpartiets två EU-parlamentariker.

Det är klimatengagerade väljare som ska rädda kvar det hårt prövade partiet i EU-parlamentet, var de än bor.

– Det här blir ett val om klimatet.

Den konservativa gruppen i EU-parlamentet har krävt ett stopp för nya klimatlagar tills vidare. Framryckande ytterhögerpartier, inklusive Sverigedemokraterna, talar om att riva upp hela EU:s klimatpaket Fit for 55. Istället måste klimatpolitiken vässas och omfatta fler områden, anser Emma Wiesner. Exempelvis vill hon se krafttag för att få bort den oljebaserade plasten. Med hjälp av en kvotplikt ska den vara borta 2040 om Centerpartiet får som de vill.

– Du får köpa dig rätten att använda olja, det blir motsvarande en skatt.

Europa svämmar över

Emma Wiesner vill använda ekonomiska argument för att övertyga väljarna om vikten av klimatåtgärder. Bara översvämningar kan kosta européerna otroliga elva tusen miljarder kronor (11 000 000 000 000) om året, enligt en rapport från EU:s miljömyndighet EEA.

– Sverigedemokraternas scenario om höga kostnader för klimatpolitik eller inga kostnader alls, det finns ju inte. Antingen stiger kostnaderna för klimatåtgärder eller så får man betala otroligt, ofantligt mycket för klimatanpassning.

Är det med kunskap om detta man uppnår acceptans för klimatåtgärder?

– Jag tror det. Vi lever i en fantastisk tid när det är billigare att ställa om än att låta jorden värmas upp, så var det inte när jag var yngre.

Konkurrensen blir hård om de klimatengagerade väljarna i EU-valet. Också för V och MP är klimatet en huvudfråga, även för L är den prioriterad. Men Centerpartiet skiljer ut sig från de övriga i en central del av klimatpolitiken: Synen på skogens roll.

Svenskt skogsbruk är en del av lösningen på klimatkrisen, enligt Emma Wiesner. Därför ska EU hålla tassarna borta från att reglera det.

– Här finns en frontalkrock mellan Sverige och länder på kontinenten. I Sverige har vi ett kontinuerligt skogsbruk som brukats i generationer och varje år har vi mer plantering och återväxt än vad vi avverkar. I andra europeiska länder har skogen stått i urminnes tider och om den då avverkas uppstår en koldioxidskuld.

Stred mot naturlag

Med det argumentet har hon stridit hårt mot den naturrestaureringslag som innebär att natur ska återställas för att värna biologisk mångfald. Lagen förhandlades fram mellan rådet och parlamentet, men stoppades av bland andra Sverige och Ungern när den slutgiltigt skulle klubbas i rådet. Nu är framtiden för lagen oviss. Om den blir verklighet kommer den slå hårt mot det svenska skogsbruket, enligt Emma Wiesner.

Av samma skäl håller hon emot när det gäller att införa kriterier för hållbart skogsbruk i den så kallade taxonomin, som styr vilka investeringar som exempelvis fondförvaltare får kalla ”hållbara”.

– Taxonomin klassificerar skogen utifrån att den ska stå som kolsänka. Det är ju ett sätt att minska utsläppen genom skogsbruket, ett annat är att använda träråvara för att fasa ut fossil energi. Det finns sektorer som inte har några andra sätt att minska utsläppen, som aluminiumindustrin där man kan använda biokol istället för fossilt kol.

Skogsforskare menar att det är så bråttom att minska utsläppen att det är mer klimatnyttigt att låta mer av skogen stå än att hugga ner den och använda den för alternativ till fossila bränslen. Har de fel?

– Det beror på vilka analyser man tittar på. Jag var på ett rapportsläpp nyligen om klimatnyttan av att använda trä istället för plast, stål och cement. Jag skulle vilja att vi planterar mer skog och samtidigt också avverkar mer. Det har Sverige lyckats med i generationer.

Att det finns en klimatnytta när man bygger i trä istället för stål och cement är det knappast någon som ifrågasätter. Men 80 procent av det som avverkas används till papper och andra kortlivade produkter – som snart kommer att frigöra ytterligare koldioxid?

– Det är sågtimmer vi avverkar för. Det vi inte kan göra sågtimmer av blir pappersmassa och det vi inte kan göra pappersmassa av blir energi. Ju mindre du bygger i trä, desto färre pappmuggar kommer det att finnas.

Inget sänkt jordbruksstöd

Att dra ner på EU:s jordbruksstöd – som idag utgör en tredjedel av unionens budget – är en populär åsikt bland svenska EU-politiker. Också här skiljer Centerpartiet ut sig. Bidragen ska göras om, inte sänkas, anser Emma Wiesner.

– Bönderna kan ställa om till fossilfrihet, men när jordbruket inte är lönsamt kan man inte investera och utan investeringar blir det ingen omställning. Jag har inte sett att något parti kunnat svara på hur man ska klara lönsamhet och omställning med minskade jordbruksstöd.

Idag baseras stöden främst på gårdarnas storlek, vilket gör att runt 80 procent av stöden tillfaller 20 procent av jordbrukarna. Istället för att störst går först vill Emma Wiesner att bönderna får betalt för miljönyttor som artrika betesmarker och kolinbindning i marken.

Idag går mer mer än hälften av stödet till animaliskt jordbruk med stor klimatpåverkan. Är det rimligt?

– Jag tycker det är rimligt att vi producerar animaliebaserat i Sverige och Europa. Samtidigt måste vi bli mycket bättre på proteingrödor. Idag importerar vi enorma mängder soja från Brasilien med stora miljöeffekter.

Ändå försvarar du handelsavtalet Mercosur som kan öka handeln med Brasilien?

– Det är frihandel som byggt Europa starkt, jag vill se mer frihandel med fler delar av världen.

Trots den sojaproduktion som gör att regnskog skövlas i Brasilien?

– Vi har infört en lag mot avskogning som gör att sojan får högre krav på sig. Vi får jobba med frågan på det sättet, vi kan inte vara emot frihandel för att det finns varor som inte är perfekta.

Runt om i Europa blockerar ilskna bönder vägar. Utanför EU-parlamentet har de dumpat stinkande gödselhögar. Ytterhögern har ivrigt hejat på och Emma Wiesner tycker att också svenska moderater och kristdemokrater hemfallit åt ”landsbygdspopulism”, exempelvis när de var med och röstade ner en lag som skulle halvera användningen av kemiska växtskyddsmedel. Sverige som redan minskat sin användning hade fått igenom ett undantag och lagen skulle ha inneburit en konkurrensfördel för svenska bönder, menar hon. 

– Högern har kidnappat bönderna och säger att alla bönder vill samma sak.