Siffror som ekonomen Sten Ljunggren har tagit fram ur Konjunkturinstitutets och SCB:s statistik visar att vi faktiskt har blivit 38 procent rikare per capita sedan millennieskiftet. Vi har gått från en genomsnittlig årsinkomst på 137 000 per år till 190 000 per år. Sammanlagt handlar det om en ökning på 23 miljarder.
Det betyder inte att alla har blivit rikare, mest växer pengarna för det övre skiktet på inkomstskalan. Men totalt har vi mer att röra oss med.
Skatteintäkterna har däremot inte ökat på samma sätt. De har växt, men bara 10 procent mellan 2000 och 2013. Eller sammanlagt från 28,2 miljarder till 34,8. Skillnaden mellan inkomster och skatteintäkter har växt ännu mer sett till riket som helhet, där skatteintäkter motsvarande 7-8 procent av BNP har försvunnit. Vi delar helt enkelt med oss mindre nu än vid millennieskiftet.
”Sänkt skatt är som att kissa i byxan”
Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, är en av dem som länge har förespråkat en kraftig skattehöjning.
– Välfärden behöver betydligt mer resurser för att hålla hög kvalitet. Vi behöver bygga bostäder och ställa om till klimatneutrala energisystem. Vi behöver göra något åt ojämlikheten. Pengar behöver omfördelas från välbärgade hushålls privata konsumtion till den gemensamma sektorn och även till lägre inkomstskikt, säger Daniel Suhonen,
Att så få politiker på allvar vågar tala om mer än marginella skattehöjningar tror han beror på att man vill vinna kortsiktig popularitet hos väljarna, som ibland har svårt att utvärdera effekterna av en skattesänkning.
– Sänkt skatt är som att kissa i byxan, det är varmt och skönt först men konsekvenserna kommer senare.
I Uppsala beslöt den rödgröna majoriteten i höstas att höja skatten med 30 öre per hundralapp för att slippa skära ned så mycket som man annars hade behövt. Också Vänsterpartiet, som egentligen vill ha en höjning med 50 öre, stod bakom det beslutet. Men fortfarande visade bokslutet för 2015 – trots hårda nedskärningar inom flera områden – på 50 miljoner minus när så kallade ”resultatstörande” poster räknades bort. Och budgeten kommer även nästa år att vara kärv. Feministiskt initiativs ledamöter var de enda som lade fram ett förslag med större skatteökningar.
– Vi föreslog en höjning på 48 öre per hundralapp för att få ett extra tillskott till socialtjänst och utbildning. Socialtjänsten går på knäna
i dag och har fått kritik av barnombudsmannen, vilket majoriteten i fullmäktige vet, säger Tomas Karlsson, en av Feministiskt initiativs två representanter.
– Vi har ett människorättsperspektiv på de här frågorna och menar att också de mest utsatta i samhället har rätt till ett värdigt liv. Och då måste det till mer resurser.
”Höginkomsttagare borde betala mer”
Också Vänsterpartiet skulle gärna se att kommunalskatten höjdes mer och drev i sin egen budget en höjning på 50 öre, men fick inte gehör för det inom samarbetet med S och MP. Men kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau säger att det vore bättre om den statliga skatten höjdes, även om hon är beredd att försöka rädda välfärden genom att driva mer kommunala ökningar.
– Där är skatten progressiv och drabbar inte låginkomsttagare. Det är höginkomsttagare som har ökat sina inkomster mest, och det är höginkomsttagare som borde betala mer till våra välfärdssystem.
Fotnot: ETC Uppsala har sökt MP och S för en kommentar. MP vill inte kommentera frågan. Marlene Burwick från S skriver kort att partiet inte överväger fler skatteökningar 2017.
