– Det är politikens vardag – vi ska tävla om rösterna. Det är det man gör i en demokrati. Det är klart att det kan finnas röster som vi förlorar till Fi, men på det hela taget tror jag att hela samhällsdebatten och valdebatten tjänar på att de här frågorna som Fi tar upp tas upp även av andra partier.

Bland de frågorna nämner Åsa ojämställdhet, orättvisor och antirasism, som alla är frågor Miljöpartiet har velat lyfta under en tid. Istället för att se Fi som ett hot ser hon partiet som en draghjälp att lyfta de här frågorna.

Jämställdhet blivit viktigare

Sedan partiets valkongress i början av sommaren beslutades det att jämställdhet skulle bli en ännu mer prioriterad fråga i valmanifestet. När partistyrelsen kom till kongressen hade de beslutat att ha med tre särskilt prioriterade valfrågor – nya jobb, skola samt klimat och miljö. Men under kongressen lades en fjärde valfråga till: jämställdhet. Även om frågan fanns med i manifestet redan från början valde kongressen att lyfta fram frågan ytterligare. 

Hur kommer ni jobba för jämställdheten nu jämfört med tidigare?

– Vi kommer att lyfta frågan oftare. Vi som deltar i debatterna under valrörelsen har med oss feminism och jämställdhet som en prioriterad fråga, som passar väldigt bra in både när vi pratar om den allmänna ekonomiska utvecklingen med de rådande orättvisor som finns, och när vi pratar om miljö, skola och arbetsmarknad.

Åsa menar att feminismens och jämställdhetsfrågornas uppsving beror mycket på den känsla av frustration som finns främst bland kvinnor. Som att inkomstklyftorna mellan män och kvinnor består, och att den sittande alliansregeringen inte har jobbat för förändring i frågan.

– Jämställdheten har stått still under alliansregeringen. Det är en frustration som har gynnat Fi och som lyfte in partiet i Europaparlamentet, som också påkallar en starkare feministisk agenda från flera partiet. Lustigt är att Folkpartiet, som suttit i den här regeringen i åtta år, helt plötsligt försöker ta upp den här frågan nu på slutetappen, säger Åsa apropå Folkpartiets senaste kampanj som går under parollen ”Feminism utan socialism”. 

– Jämställdheten är inte okej i Sverige, här har vi mycket kvar att göra och det kommer inte fixa sig av sig själv. Då måste man ha lite jävlar anamma. Vi har välkomnat att Fi kliver in på den politiska scenen. Det skapar en bättre polemik i debatten och sätter fokus på de här frågorna.

Men huruvida ett samarbete med Fi är möjligt eller inte, om partiet kommer över fyraprocentsspärren, har Åsa och hennes parti inte tagit ställning till. Hon menar att Fi och MP står nära varandra i vissa frågor, men långt ifrån i andra. Huruvida ett samarbete är möjligt då är svårt att svara på i dagsläget. Hur Fi vill agera parlamentariskt är även det en fråga som än så länge är obesvarad.

– Det främsta problemet är att vi andra partier inte kan bedöma deras politiska program på samma sätt, eftersom vi andra har tvingats lägga en budget i riksdagen. Det är något som ibland underlättar för Fi, men som gör det svårare för oss andra att förhålla oss till deras förslag.

Män största miljöbovarna

Under Almedalen var jämställdhet en fråga som Åsa lyfte upp i sitt tal som möttes med jubel. Hon nämnde att de främsta miljöbovarna är män och sade bland annat att män släpper ut mer koldioxid, äter mer kött, åker mer bil och flyger mer, samt att män är mindre benägna att ändra sitt beteende ”för att anpassa sig och skona klimatet”. Vilket inte är önskvärt vare sig i den ekonomiska politiken, miljöpolitiken eller för att råda bot på könsdiskriminering och sociala orättvisor. Åsa menar att jämställdhetens pånyttfödelse kommer att underlätta för att även miljöpolitiken får större genomslag, eftersom befolkningen då lättare kommer att ta till sig nya livsval i vardagen. 

– Det är till exempel tydligt att män äter mer kött än kvinnor. Sedan 1980-talet har vi haft en fördubbling av konsumtionen av kött och animaliska produkter, och det är varken hälsosamt för oss själva eller för miljön. Hur vi får stopp på det här är en fråga där män och kvinnor tar till sig olika budskap, och då får man jobba med det.

En annan fråga som togs upp under partiets kongress var den om ett hållbart ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt. Det var en formulering som beslutades under kongressen, och inget som partiledningen hade med sig. Men hur skulle ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt se ut? Och vad innebär det?

– Var och en som kan räkna antalet planeter som det finns liv på här i vår närhet förstår att dagens ekonomiska system inte är hållbart. Jorden är en planet, bara i Sverige lever vi på naturresurstillgångar som motsvarar tre planeter, det går inte ihop. Under lång tid har vi sett en oändlig ekonomisk tillväxt på en ändlig planet – det fungerar inte riktigt.

Åsa Romson menar att vi måste börja mäta politiska mål på ett annat sätt än BNP per capita eller i materiellt välstånd.

– Vi måste säkerställa att de ekonomiska system vi har vrids mot att bli hållbara så inte våra kommande generationer får betala för alla kostnaderna, vilket de kommer få göra om vi fortsätter som idag.

I den ekonomiskpolitiska diskussionen lades förslaget om 35 timmars arbetsvecka fram, en fråga som partiet kommer jobba aktivt med i eventuell regering. Förslaget innebär att partiet vill ge fler möjlighet att ha en kortare arbetsvecka, något de menar att de flesta kollektivavtal redan beslutat, där mediantiden för en anställningsform på heltid motsvarar 37,5 timmar i veckan. Det mest konkreta förslaget på sänkt arbetstid rör sektorer där politikerna är arbetsgivare, som till exempel äldreomsorgen.

– Där vill vi fokusera på att förbättra arbetsmiljön genom heltider som inte är orimligt långa. Självklart ska det i äldreomsorgen finnas kvinnor som har rätt till arbetstidsförkortning på samma sätt som män har fått i industrin. 

Hur ska det finansieras?

– Förslaget är att skjuta in pengar från staten, eftersom det är en sektor där man inte kan ha en arbetstidsförkortning enbart på kommande löneutrymme eftersom det redan är ett så pass lågavlönat yrke. Samtidigt vill vi ge bättre arbetsvillkor, och då behövs det pengar.

Skulle kortare arbetsvecka leda till fler jobb?

– Om alla kortade arbetstiden skulle fler kunna ha ett jobb, det är ett sätt att få in fler på arbetsmarknaden. Även om mycket kommer att effektiviseras bort kommer det rimligtvis finnas timmar som måste ersättas.

Men är det önskvärt när arbetslösheten, främst bland unga, är så hög som den är idag och få har heltidsanställningar?

– Kortare arbetstid är ett sätt att dela på jobben – att också erbjuda unga människor jobb och få in fler på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten idag beror till stora delar på ett misslyckat utbildningssystem som har stängt dörrarna och gjort det svårare att få en andra chans när man inte har klarat gymnasiet. Där måste vi börja med att öppna dörrar, man ska inte behöva slås ut från en vidareutbildning för att man valde fel språk i sexan. 

Friår åter på tapeten

Under 2005 fick Miljöpartiet igenom sitt förslag om friår, som togs bort efter regeringsskiftet 2006. Friåret innebar en paus under arbetslivet för omskolning, för att kunna ta en paus för att tänka efter om jobbet passade eller för att orka fram till slutet av arbetslivet, som blir att längre eftersom vi lever längre. Åsa menar att en sådan reform är viktig eftersom den erbjuder kvalificerade vikariat främst för många yngre. Problemet bland yngre är ofta att de har mycket erfarenheter från utbildning men saknar arbetslivserfarenhet, menar Åsa. Med friåret fick flera yngre en ingång till arbetsmarknaden. I det nya valmanifestet finns frågan med, och det är en fråga som partiet ser positivt på. 

Under 90-talet drev MP frågan om basinkomst, som sedan en tid tillbaka har lämnats helt.

– Vi har haft en diskussion om den frågan i partiet, men den hör inte till partiets politik längre. Den viktiga politiken för bättre social trygghet är att bygga ihop försäkringarna och skapa ett trygghetssystem där alla kan vara med. 

Åsa menar att det i dagsläget är väldigt svårt att ta del av arbetslöshetsersättningen om du är arbetslös, eftersom huvuddelen av de som behöver ersättningen inte ens har rätt till den. Det viktigaste är att alla kommer med i de olika systemen, att de är drägliga och synkas mer. Därför har partiet ett förslag om att sammanföra sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen samt försörjningsstödet.

– Vi har ett stort behov av att reformera om socialförsäkringssystemet, det är inte alls anpassat för dagens arbetsmarknad. Man behöver inte ens vara särskilt ung för att känna att det inte är anpassat för dagens arbetsmarknad. Men det finns en enorm motvilja bland andra partier att diskutera ändringar. Jag är glad att mitt parti lagt krutet på att dagens system måste inkludera fler.

När det kommer till stöd bland andra partier är reaktionerna ljumma. Främst när det kommer till frågan om att reformera socialförsäkringssystemet. I den frågan menar Åsa att Socialdemokraterna och Moderaterna vägrar komma överens om ett förbättrat socialförsäkringssystem.

– Det tycker jag är att svika de svenska ungdomarna, det här systemet funkar inte för dem. Då kan man inte gräva ner sig i de där skyttegravarna och dra upp en massa gammalt som ändå inte är bra.

Skulle ett samarbete med Moderaterna vara aktuellt?

– Nej. Det har vi varit tydliga med inför det här valet. Sverige behöver byta regering, efter åtta år med Reinfeldt som statsminister ser vi att mycket har gått bakåt. Inte minst på miljöområdet, men vi ser även en ekonomisk ojämlikhet med klyftor som ökar. Vi ser inte framför oss någon möjlighet att samarbeta med Moderaterna.

Om samarbete med något annat alliansparti är aktuellt får politiken avgöra, menar Åsa, men partiet skulle inte sätta sig i en regering där det inte kan stå upp för den politik som bedrivs. Det viktiga är behovet av ett maktskifte med en annan regering.

Vilken regering vill du se efter valet?

– Vi tror att vi kommer bilda en ny regering med Stefan Löfven som statsminister. Där hoppas vi kunna skapa en handlingskraftig regering. Än har vi inte tillräckligt starka opinionssiffror för att kunna gå till val självständigt. Vem vet, det kanske händer i ett annat val. •