Särskilda händelser är en term inom polisen när man kraftsamlar och ingriper mot en farlig och allvarlig situation, men när man rustar på sådant sätt betyder det också att andra verksamheter får stå tillbaka.

Klas Friberg har en lång poliskarriär bakom sig. Innan han blev chef för Säkerhetspolisen var han chef för Rikskriminalen och regionpolischef för polisen i Västra Götaland. Efter den stora polisreformen 2015 blev han chef för Polisregion Väst – trots att han var motståndare till omorganisationen.

– Jag valde att stanna kvar trots att jag hela tiden menade att reformen var felaktig, Med nedläggningarna av Länskriminalen förlorade vi flera år i kampen mot den grova brottsligheten. 

”Blivit styrning uppifrån”

Polisreformen 2015 hade två huvudsyften. Den skulle dels effektivisera verksamheten genom att vara en myndighet, alltså egentligen en centralisering, och dels skulle den decentralisera verksamheten. Man skulle genom att bygga upp sju polisregioner kunna bli bättre på att ingripa mot mängdbrotten.

Idag anser de flesta bedömare att centraliseringsmålet uppnåtts, men inte decentraliseringen.

Efter reformen har polisen fått mycket större resurser, men de har inte gått till att exempelvis bygga upp lokalpoliser eller att utreda mängdbrott:

– Det har blivit allt för mycket byråkrati av de nya resurserna, det har blivit en styrning uppifrån och ner som bygger på kontroll och uppföljning, säger Klas Friberg kritiskt.  

De nationella avdelningarna blev just nationella med en stark styrning.

– Dessa avdelningar har fått stora resurser under de här de här åren just för att kunna utöva den här kontrollen och styrningen. Jag menar det hade inte behövts om stödet lagts ut regionalt och inte minst till lokalpolisen.

Uppmaningen: Följ pengarna

Följden har blivit att det läggs för små resurser lokalt, säger Klas Friberg.

– Vilken siffra man än har så är det för lite resurser till lokalpolisområdena. Nu kan vi hoppas på en förbättring. Den nya rikspolischefen Petra Lund fick tre specifika huvuduppdrag och ett av dem var att se till att det blir betydligt mer resurser till lokalpolisen.

När den grova brottsligheten exploderade efter 2015, med start för alla skjutningar, så satsade polisen på att bekämpa det grova våldet.

– Det blir naturligt med en inriktning på den grova brottsligheten, menar Klas Friberg. När sedan resurserna enligt polisen inte räcker till så bortprioriteras det brottsförebyggande arbetet. 

Nu har polisen på senare tid fått bättre resultat när det gäller uppklarning av framfört allt skjutningarna, dessutom har en rad grova brott kunnat förhindras genom att polisen har legat rätt i sitt arbete med många av gängen.

Klas Friberg tycker naturligtvis att detta är mycket bra och viktigt, men samtidigt är han än mer rädd för den organiserade brottsligheten som genom att de håller sig borta från det dödliga våldet inte uppmärksammas på samma sätt.

Bygger upp en stark ekonomi runt narkotikabrott, ekonomisk brottslighet, välfärdsbrott och bedrägerier. 

– Istället bygger de upp en stark ekonomi runt narkotikabrott, ekonomisk brottslighet, välfärdsbrott och bedrägerier. De tjänar mycket pengar och långsiktigt är jag mer orolig för att denna ekonomiskt starka organiserade brottslighet kommer att på riktigt kunna påverka samhället på en rad nivåer.

– Det är pengarna som är det farligaste och därför måste samhället satsa ännu mer på bekämpning av den ekonomiska delen inom brottsligheten. Inom polismyndigheten behövs det inte bara traditionella poliser utan ekonomer och andra som är bra på att hitta pengarna.

Viktigare än matematik

Den andra delen, som Polismyndigheten måste satsa på, säger Klas Friberg, är just den lokala polisen.

Vi måste, måste, se till att barn och unga inte rekryteras in i den organiserade brottsligheten. 

– Vi måste, måste, se till att barn och unga inte rekryteras in i den organiserade brottsligheten. Här måste resurser in. Här behövs andra typer av poliser, poliser som blir bra områdespoliser.

Bristen på lokala poliser är så stor på många ställen i Sverige att många kommuner kräver att få bygga upp en egen kommunal polis, poliser som hela tiden finns i de olika områden. Istället har de tvingats hyra in ordningsvakter och på många ställen blivit vaktbolagens största kunder.

Detta betyder att i många framför allt storstadsförorter är det ordningsvakter med fyra veckors utbildning och utan förankring i området som ska ansvara för trygghet och ordning och har fått samhällets våldsmonopol.

Inom polisen är man mycket negativ till att bygga upp en ny poliskår som lyder under kommunerna och inte under polismyndigheten. Klas Friberg är också motståndare till idéen, men för att lösa situationen ser han en annan väg.

Han menar att olika typer av poliser måste rekryteras för de olika uppgifterna. 

– Jag menar att för många polisuppgifter är det polisens personlighet som är det viktigaste. Det finns personlighetstester där man kan få en hög träffsäkerhet på vilka som har förmågan att både vara relationskapare och gränssättare. Om de nya poliserna uppfyller dessa kriterier menar jag lite drastiskt att jag skiter om de har en tvåa i matte.

– Jag vill ha många fler områdespoliser, men knutna till en och samma myndighet. För att få det behöver vi kanske ha annan antagning för poliser som ska bli lokalpoliser. Jag föreslår att vi ändrar kriterierna och inför en snabbare utbildning för att fler ska kunna söka till polisen.

”Behöver inte vara vänster”

I framtiden kommer alltså, enligt Klas Fribergs uppfattning, polisutbildningen finnas på flera nivåer och det kommer att finnas en snabbare utbildning. Och är det svårt att rekrytera poliser idag menar han att rekryteringsproblemen kommer att bli än större i framtiden.

I många av de eftersatta områdena, Klas Friberg vill inte använda termen utsatta, har en stor del av de boende nvandrarbakgrund, något som påverkar också polisens arbete. Trots att det länge funnits en strävan av få en större mångfald bland de som rekryteras till polisen har det inte fungerat fullt ut.

– Om vi räknar med att cirka 30 procent av Sveriges befolkning har någon form av invandrarbakgrund och 50 procent är kvinnor så motsvaras det absolut inte av de som rekryteras till polisen idag. Detta är ett misslyckande som jag menar borde påverka antagningskraven.

Många av de frågor som påverkar situationen i eftersatta områden är politiska frågor i grunden, men Klas Friberg.

– Man behöver inte vara vänster för att vara humanist, man kan vara något annat och ändå vara humanist. Det försöker jag vara. Jag har svårt för när det blir politik av saker som till exempel en stor invandring.

Om du ursäktar orden: Jag skiter i varför det blev så  – nu är det på det viset.

– Om du ursäktar orden: Jag skiter i varför det blev så  – nu är det på det viset. Vi öppnade våra hjärtan, nu är det dags att börja använda dem också. Humanismen är grunden för att kunna göra mer – vill man inte ha en humanistiskt inriktning så är det bara att räkna nationalekonomiskt på det. Vi skulle tjäna så otroligt mycket på tidiga och bra insatser i stället för att bygga 30 000 fängelseplatser.

Tappade balansen i livet

För sex år sedan blev Klas Friberg utnämnd till chef för Säkerhetspolisen som blev en egen myndighet, men redan efter tre år slutade han på egen begäran.

– Jag hade hittat skäl till att inte ta hand om min egen hälsa eller att vara med min familj med hänvisning till mitt arbete. Mitt mantra, som jag tidigare inte riktigt följt är: Först hälsan, sedan familjen – och sedan arbetet. Följer du inte det gör du inget bra jobb.

Efter ett tag blev det för mycket, det handlade inte någon akut sjukdom och det handlade inte om konflikter med regeringen eller inom Säpo, utan helt enkelt om att nu fick det vara nog.

Inom Säpo fick Klas Friberg möjligheter att utveckla sina managementteorier, något som är en stor beståndsdel av hans nya bok. Klas Friberg är övertygad om att polisens resultat skulle påverkas mycket om arbetet bedrevs enligt andra principer.

I boken beskriver han sitt sätt att arbeta med det som kallas tillitsbaserad styrning och ledning.

Som Säpo-chef efterträdde han Anders Thornberg som istället blev Rikspolischef. Klas Friberg betonar att han och Thornberg haft ett bra samarbete, men han vill inte kommentera skillnaderna mellan de två eller värdera Thornbergs arbete som Säpo- eller Rikspolischef.

Klas Friberg är också tystlåten om sitt jobb på Säpo eller hur han uppfattar att myndigheten utvecklats efter att han slutade. På frågor om inriktningen av Säpos arbete, hur bilaterala avtal påverkat samarbete mellan Turkiets säkerhetstjänster och den svenska, eller vad det betyder för Säpo att Sverige blir Nato-medlem är svaret detsamma:

– Det kan jag inte kommentera eller det vet jag inte – och visste jag skulle jag inte svara.