För gemene man syntes den massiva polisinsatsen som börjat jaga den misstänkte gärningsmannen mest.

Men samtidigt som landets ögon var riktade ditåt var det många händelser i bakgrunden som blev avgörande för att inte situationen förvärrades.

Exempelvis betydde den nedstängda kollektivtrafiken att många vuxna var kvar på sina jobb och inte kunde komma hem i tid.

Då var skolor och förskolor tvungna att fortsätta vara öppna, eftersom barnen inte hade någonstans att ta vägen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Ytterst ansvarig

Att den typen av koordinering fungerar om olyckor eller terrordåd skulle drabba Göteborg är ytterst Karin Eriksson, chef för Samhällsskydd och beredskap på stadsledningskontoret, ansvarig för.

– Vi pratar inte så mycket om orsakerna till utan om konsekvenserna av vad som händer. Om vi får problem med, säg, vattenförsörjningen då är det inte vår uppgift att få vattnet att komma på igen utan vi kartlägger om vi måste åka ut med vattentankar och var de ska placeras för att lösa den kritiska situationen.

Sedan civilförsvaret avvecklades i början av förra decenniet är det kommunerna som är ansvariga för att klara av krissituationer. Och Göteborgs förberedelser för hotande kriser är goda, menar Karin Eriksson.

Graderas efter påverkan

Kommunen jobbar efter ett system där krissituationer graderas efter hur stor påverkan de har på staden och vilka områden som påverkas.

Eftersom det finns en stor uppdelning mellan olika nämnder så är den lägsta graden av kris den som enbart drabbar en stadsdel och som kan lösas av den lokala stadsdelsförvaltningen. Vissa fall påverkar större områden och då krävs mer koordinering.

I värsta fall finns det en möjlighet för kommunstyrelsen att ta över bestämmandet i hela kommunen, vilket möjliggör snabb förflyttning av resurser från en del av staden till den andra eller att koordinera större insatser i andra kommuner. Men den nivån har aldrig behövts användas.

– Den bestämmelsen gör att vi tar höjd för att något så pass allvarligt kan komma att hända. Om det skulle behövas så är det bra att man vet hur man ska agera, även om det krävs mycket för att vi använda möjligheten. Dessutom har vi ett väldigt bra samarbetsklimat och det gör att, förhoppningsvis, behöver inte kommunstyrelsen gå in och ta över styret, utan vi löser det ändå. Men lagstiftningen ger möjligheten att ta snabba beslut – vilket är bra, säger Karin Eriksson.

Krisberedskap

Men även om man inte har gått upp på högsta nivån så kan Karin Eriksson ge flera exempel på situationer då krisberedskapen i stan verkligen satts på prov.

– Den som många kommer ihåg är nog Backabranden, när 63 ungdomar omkom i en brand på ett diskotek. Då behövdes bland annat stöd till anhöriga koordineras. Men också händelser som sker i andra delar av världen kan få effekter här. Tsunamin i Thailand var ett krisläge, eftersom det fanns många svenskar, och Göteborgare, som kom hem därifrån och som behövde stöd. Men vi har inte hamnat i högsta beredskapsläget under någon liknande situation.

Kan bli tomt på hyllorna

Karin Eriksson menar att vår moderna livsstil har gjort oss mer såbara i kritiska situationer. Ett av de hot som finns mot det vardagliga livet i Göteborg är matförsörjningen. All mat levereras ”just-in-time”, vilket betyder att det går snabbt från det att tillförseln av mat till staden stoppas till att det är tomt på hyllorna.

– Säg att det blir snökaos på Varaslätten, då töms det ganska snabbt i våra hyllor.

Att förbereda staden är ett tvådelat arbete. Dels gäller det att förbereda kommunen och dess anställda på en krissituation. Det görs genom övningar och handlingsplaner. Men det gäller också att se till att medborgarna är förbereda. Därför driver Göte-borgs stad också sedan länge en kampanj där man uppmanar invånarna att vara beredda på att klara sig 72-timmar i ett krisläge.

– Försvinner exempelvis elen så tar det ett dygn så är mobilerna urladdade. Du kan inte betala med kort i butikerna, hela it-delen slutar fungera. Där kan man göra mycket själv för att underlätta för både sig själv, sina anhöriga men också för samhället. Och det handlar om att man ska klara sig i 72-timmar oavsett. Vi måste hjälpas åt, det går inte att bara sitta och tro att kommunen ska ta hand om allt om det händer något.

Att kommunen vill att man är förbered handlar också om att få samhällets resurser att räcka längre.

– Eftersom vi är en så pass stor stad har vi cirka 10 000 invånare som vi tar hand om i hemmet. Skulle det inträffa något så behöver vi sörja för dem först. Då kan vi inte också ta ansvar för personer som du och jag som borde ha tänkt efter före och som kan klara sig själva.

Överbelastat telefonnät

Ett av de problem som uppenbarade sig under efterspelet till lastbilsattacken i Stockholm var att mobiltelefonnätet blev överbelastat och oroliga anhöriga inte kunde få tag i varandra.

Samma sak skulle antagligen ske i Göteborg vid liknande situationer. Det är något Samhällsskydd och beredskap är medveten om.

– Vi har en hel del stora evenemang då samma sak sker. Är det många som är på -Ullevi samtidigt är det svårt att använda telefonen och vi stärker själva upp på visa delar. Men jag tror att den frågan kommer att lyftas nationellt. Vi har noterat problemet och följer utvecklingen men vi har inte lösningen.

Göteborgs kommunstyrelse har efter Stockholmsattacken enigt beslutat att se över kommunens krisförberedelser.

– Första steget är att vi gör en snabb fråga till alla förvaltningar och bolag som vi sammanställer. Så får vi se om vi hittar några luckor där utifrån de riktlinjer som redan finns. Andra steget är att vi inväntar erfarenheter från Stockholm. Vad missade de eller vad borde gjort annorlunda? Utifrån deras svar får vi göra en åtgärdslista för Göteborg. Vi ska ju naturligtvis lära av det som hände.