Samtidigt får EU:s gemensamma avtal allt mer kritik från medlemsländer som tycker att det går för långsamt. Nu jobbar Polen på ett eget avtal med Kina, Slovakien har köpt in vaccin från Ryssland och Ungern har börjat vaccinera med både det ­kinesiska och det ryska vaccinet.

”Finns ingenting”

I Sverige har både Vänsterpartiet och Moderaterna lyft att regeringen borde utforska möjligheterna att ta in vaccin utanför EU:s uppgörelse.

– Alla tycker att det går för långsamt. Och alla är helt avhängiga att nya produktionsanläggningar tas i bruk. Undantagen är Israel, som lyckades få till ett avtal med Pfizer väldigt tidigt, och Storbritannien, där man tidigt valde att prioritera att ge första dosen. När jag tittade i förra veckan var det procentuellt sett fler som hade fått två doser i Sverige än i Storbritannien, säger Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare.

Han har svårt att se vad Sverige skulle vinna på att förhandla utanför EU:s vaccinuppgörelse idag.

– Det skulle teoretiskt sett vara om vi köpte in det kinesiska vaccinet då, som inte är godkänt av EU och antagligen inte kommer att bli det eftersom det inte verkar finnas något sådant intresse hos producenten. Men även där vet vi inte alls hur stor produktionskapaciteten är, om det finns doser till oss.

Är det nödvändigt för Sverige att vänta på ett europeiskt godkännande?

– Jag tycker att man ska vänta på ett europeiskt godkännande och det står i mina direktiv att det ska vara godkända vaccin vi köper in och det finns inte att köpa utöver det vi redan har. Det verkar finnas ett missförstånd där folk tror att det finns ett lager, men allting skickas ut så fort det är producerat. På global nivå finns snarast kritik för att EU har köpt in många fler doser än vi egentligen behöver.

Vad innebär det, vilka är det som blir utan?

– Framförallt är det utvecklingsländerna som blir utan, och en del medelinkomstländer. Det är ju den kritik som har funnits mot USA, Storbritannien och EU. Av de tre exporterar ju EU en del vaccin, medan det är totalstopp från USA och Storbritannien. Jag förstår kritiken, men delvis kan jag tycka att den är orättfärdig eftersom EU:s stora förbeställningar har finansierat flera nya fabriker och gjort det möjligt att ha den produktionstakten som finns idag – annars skulle det ha varit huggsexa om ett ännu mindre vaccinbestånd.

Förhandlar vidare

Som en del av EU-kommissionens förhandlingsteam om inköp av vacciner har Richard Bergström också insyn i förhandlingarna om nya vaccinkontrakt. Bergström berättar att förhandlingsteamet nu förhandlar med ett stort antal vaccinproducenter, inklusive två stycken i Indien. I början pratade de även med kinesiska Sinovac, som sedan försvann från förhandlingarna, och ryska Sputnik V fanns med i förhandlingarna tidigt innan även de försvann. Nu är dock ­kontakterna fler med det ryska företaget och i förra veckan meddelade EMA att de granskar Sputnik V för eventuellt godkännande.

– De har ansökt om godkännande. Men ryssarna har inte så stor produktionskapacitet, möjligen kan vi få loss tio miljoner doser i juni och det är inte mycket för oss. Det skulle innebära 200 000 doser till Sverige.

Att kinesiska Sinovac inte ansöker om godkännande inom EU innebär inte att de inte exporterar vaccin. Enligt en sammanställning som AP har gjort har kinesiska företag lovat ungefär en halv miljard doser till 45 olika länder, varav 25 redan har börjat använda vaccinet och ytterligare elva har tagit emot doser. Detta ses av många som ett försök att rädda upp den negativa bild som finns av landet sedan coronaviruset började spridas där 2019, någonting som Kinas regering bestämt nekar till. Att exportera vaccin för att stärka förhållanden med andra länder är även någonting som Ryssland och, i mycket mindre utsträckning eftersom de inte har någon egen vaccinproduktion, Israel anklagas för.

– Det är oerhört intressant att se hur Kina och Ryssland bygger upp en vaccindiplomati med sina exporter, säger Richard Bergström, som följer frågan.

Mutationer nästa steg

I mitten av februari gick EU-kommissionen ut med att EU:s nästa steg är att köpa in större volymer vaccin även för 2022 för att vara redo för mutationer.

– Det som är mest relevant nu är hur fort det kan gå att uppdatera de vaccin som finns med en bredd så att alla inte ser likadana ut. Det är mycket lättare att få godkännande för ett uppdaterat vaccin än för ett helt nytt. Sedan sker mycket intressant forskning kring förvaring, förpackningar, frystorkning och lagring.

Några länder som har kommit långt i vaccineringen

Antal doser administrerade per 100 invånare

Gibraltar: 131,3

Israel: 103,7

Seychellerna: 85,9

Förenade Arabemiraten: 64,0

Storbritannien: 35,0

Bahrain: 30,2

USA: 28,0

Chile: 26,6

Serbien: 25,7

Ungern: 14,8

Danmark: 13,1

Marocko: 12,8

Sverige: 9,8

Källa: Our world in data/Folkhälsomyndigheten

De här vaccinavtalen har tecknats med EU

Pfizer/Biontech 

Antal inköpta doser: 600 miljoner

Godkänt av EMA: Ja

Moderna

Antal inköpta doser: 460 miljoner

Godkänt av EMA: Ja

CureVac

Antal inköpta doser: 405 miljoner

Godkänt av EMA: Nej, fortfarande under utveckling

AstraZeneca

Antal inköpta doser: 400 miljoner

Godkänt av EMA: Ja

Johnson & Johnson/Janssen

Antal inköpta doser: 400 miljoner

Godkänt av EMA: Utvärderas nu av EMA

Sanofi-GSK

Antal inköpta doser: 300 miljoner

Godkänt av EMA: Nej, fortfarande under utveckling