Men en tillbakablick på det gångna årtiondet visar ändå att allt fler utrikesfödda lyckas ta sig in på arbetsmarknaden på kortare tid.

– Trots stora utmaningar har etableringstakten snabbats på rejält om man tittar historiskt, säger Björn Andersson, utredare på arbetsmarknadssektionen vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, till TT.

Av de flyktingar i arbetsför ålder som kom in i kommunala mottagningsprogram 2010 tog det sju år tills hälften hade jobb. För dem som kom in i programmen 2014 tog det fyra år att nå samma etableringssnivå.

I vissa kommuner, som Jämtland och Norrbotten, går det ännu fortare. Och utvecklingen fortsätter att gå åt rätt håll, enligt utredaren Björn Andersson.

Många anser att utrikesfödda belastar kommunernas budgetar på bekostnad av andra välfärdssatsningar. Men det stämmer inte, även om kostnaderna är höga i en del kommuner, enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

– I riket som helhet är det inte någon jättestor kostnad, säger hon till TT.

När de som är födda utomlands får arbete förbättras kommunernas ekonomi, men i avfolkningsbygder med få jobb leder fler utrikesfödda istället till mindre intäkter. Men överlag har invandringen till Sverige ökat den ekonomiska tillväxten något. Den har också jämnat ut åldersstrukturen på befolkningen och bidragit med arbetskraft till bland annat äldreomsorgen, enligt chefsekonom Annika Wallenskog.

Samtidigt sätter den ojämna fördelningen press på rikare kommuner att betala mer i utjämningssystemet till kommuner som kunnat erbjuda bostäder till flyktingar, vilket kan öka polariseringen mellan kommunerna, menar hon.

– Det är bra med invandring, men det vore bra om den var jämnare fördelad, säger Annika Wallenskog.