BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

När det gäller social hållbarhet går det i motsatt riktning. Trots att kommunen är välmående och har många högutbildade invånare så ökar klyftorna mellan de som har och inte har. 

Skillnaden mellan de stadsdelar som har flest personer med ekonomiskt bistånd och de som har färre ökar något från föregående år, och det samma gäller skillnaden mellan de stadsdelar som har flest respektive minst antal arbetslösa. 

– Vi är medvetna om att det ser ut så här, säger Ilona Szatmarí-Waldau, kommunalråd med ansvar för sociala frågor i Uppsala. 

Gottsunda toppar listan

I en nyligen publicerad kartläggning visar kommunen upp svart på vitt hur segregationen faktiskt ser ut, både när det gäller inkomster, ekonomiskt utsatthet, hälsa och hur många som klarar sin skolgång. 

Gottsunda toppar listan över andel människor med lägre inkomst, medan Nåntuna-Vilan ligger i botten. I stadsdelarna med låg inkomst är det också generellt sett fler som någon gång har fått försörjningsstöd, som inte själva upplever att de har en bra hälsa och som inte känner sig trygga. Det är också färre som röstar i val.

– Det är första gången en sådan här kartläggning görs, men för den som har varit särskilt intresserad har det varit tydligt länge – det har synts i statistiken, förklarar Ilona Szatmarí-Waldau. 

– Det nya med den här kartläggningen är att vi tydligare har kunnat följa upp uppgifterna från år till år.

”Allt fler flyttar hit”

Enligt Ilona Szatmarí-Waldau beror den ökade segregationen sannolikt på en rad olika faktorer. Dels handlar det om bostadsmarknad, lönestrukturer och en utbildningsklyfta som är svår att rå på. Dels handlar det om en ökande inflyttning till Uppsala – både från andra städer och andra länder – där bostadsbristen i sig leder till att de mindre köpstarka hamnar på samma ställe. 

– Allt fler flyttar hit, även personer som är ekonomiskt utsatta eller har låg inkomst.

Blir kvar i samma områden

Vad har segregationen då för effekter? Det vet vi inte riktigt än, menar Torun Österberg, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Vid en undersökning av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö fann hon och hennes kollegor däremot att segregationen har cementerats i flera städer och att barn till personer som har låga inkomster själva ofta blir kvar i samma situation som sina föräldrar. De blir också i högre grad kvar i samma geografiska område. 

– Vi vet ännu inte vad det kommer att få för konsekvenser för samhället har aldrig tidigare varit så segregerat som det är nu. 

Torun Österberg menar att arbetslösheten är en viktig faktor. Hon talar om ”synliga minoriteter” som särskilt utsatta på arbetsmarknaden och menar att segregationen i sig kan spä på vissa attityder. 

– Särskilt tydligt ser vi det i områden där det finns grupper som faktiskt har utbildning men ändå inte får jobb. Det har stor effekt på andra i grannskapet och hur de själva ser på att utbilda sig.

Torun Österberg och hennes kollegor menar att klyftan mellan synliga minoriteter och resten av samhället på många sätt liknar den mellan afroamerikaner och andra grupper i USA.

– Trots att det på många sätt inte alls är samma sak – för man har inte samma historia – så liknar situationen för synliga minoriteter i Sverige den som afroamerikanerna har haft i USA länge – att det är svårt att ta sig ur sin situation.

Det är också i USA som man har gjort flest studier på hur det blir om man bryter boendesegregationen. Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, berättar om välkända amerikanska studier som antyder att sambandet mellan just boendesituation och utsatthet är tydligt. 

– Man har gjort försök där personer har fått möjlighet att få pengar och flytta till ett område som inte är ekonomiskt utsatt.

– Det blev bättre för dem på arbetsmarknaden, med hälsan och i skolan för deras barn, vilket antyder att deras situation inte bara berodde på hur de själva var som individer.

  Att ekonomisk utsatthet hos barn är statistiskt kopplad till högre sjuklighet, ja till och med dödlighet, vet Helena Svaleryd. Tillsammans med ett antal andra forskare i nationalekonomi gick de igenom vissa statistiska samband i en SNS-rapport förra året.

”Vi har kommit en bit på väg”

Där kunde de konstatera att ekonomiskt utsatta barns hälsa var sämre, både när det gällde psykisk och fysisk ohälsa – till och med dödsfall var dubbelt så vanligt bland ekonomiskt utsatta barn som hos barn med mer resursstarka föräldrar. 

– Det är svårt att veta precis hur den ökade sjukligheten och dödligheten är kopplad till den ekonomiska utsattheten – att veta vilken av faktorerna som har påverkat den andra. Men det statistiska sambandet finns, säger Helena Svaleryd.

Ilona Szatmar Waldau menar att det inte finns någon åtgärd som snabbt skulle kunna bryta segregationen mellan Uppsalas stadsdelar, även om hon förklarar att hon väl känner till konsekvenserna. 

– Det är många faktorer som vi inte kan göra så mycket åt, som lönestrukturen på arbetsmarknaden.

– Men vi har kommit en bit på väg. Vi bygger fler hyresrätter i områden där det finns mest bostadsrätter och vice versa. Vi har infört rätt till heltid i offentlig sektor, för att de som jobbar ska ha en tryggare inkomst. Och vi har många satsningar som riktar sig till barn och unga, bland annat fler fritidsgårdar. Så vi gör vad vi kan för att vända trenden.