Bara 209 av totalt 718 platser på Praktiska gymnasiet i Stockholm, Göteborg och Malmö fylldes vid sommarens gymnasieantagning i månadsskiftet juni/juli. Det visar Dagens ETC:s genomgång av antagningsstatistiken. Värst var läget i Stockholm, där bara 33 av 320 platser var fyllda.

Matematiken är enkel: utan elever, inga pengar.

– I en fristående skola är det att fylla platserna som är nummer ett. Gör man inte det får man inte ihop ekonomin, säger Sten Svensson, skoldebattör och tidigare chefredaktör på Lärarnas tidning.

Minskande elevkullar gör att många gymnasier har svårt att fylla sina platser. Men Sten Svensson menar att Praktiska gymnasiet, som ingår i Vindora-koncernen, är den skola som förmodligen har det tuffast just nu.

– Det är en koncern med jättestora problem. Sannolikheten är hög att det inte kommer att funka i längden, säger han.

Tvingades stänga

Redan förra våren tvingades Praktiska gymnasiet att lägga ned sina skolor på åtta orter på grund av att eleverna var för få. Men det är inte bara det sviktande elevantalet som hotar skolan. När Skolinspektionen förra hösten inspekterade 38 av Praktiska gymnasiets skolor hittade man brister på samtliga. Det rör sig bland annat om bristande stöd till elever. I Tumba ansågs bristerna så svåra att skolans stängdes och har ännu inte öppnats.

Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen säger att det är uppseendeväckande att så många av koncernens skolor har så många brister.

– Man har ett stort arbete framför sig att rätta till bristerna. Det är problematiskt att en enskild koncern har så stora brister.

Under våren har inspektionen fortsatt och fem av koncernens skolor hotas just nu med vite på totalt 2,9 miljoner kronor av Skolinspektionen. Praktiska gymnasiet har sedan tidigare stora ekonomiska problem. När kreditbevakningsföretaget UC för ett år sedan gick igenom 129 friskoleföretag pekades Praktiska ut som en de skolor som löper störst risk att gå i konkurs.

En genomgång av skolans ekonomi visar att krisen har kommit fort. Bara två år innan förlustresultatet på nära 27 miljoner kronor år 2012, som UC baserar sin analys på, redovisade bolaget en vinst på 50 miljoner kronor.

Många faktorer

Enligt Sten Svensson är det många faktorer som gör att skolan snabbt har hamnat på fallrepet. Han pekar ut tre. För det första har elevkullarna minskat kraftigt de senaste åren, vilket gjort att konkurrensen om eleverna hårdnat och många friskolor tvingats lägga ned. För det andra har de praktiska programmen generellt fått svårare att locka elever sedan den senaste gymnasiereformen, där högskolebehörigheten togs bort från de praktiska utbildningarna. För det tredje har systemet för hur mycket friskolorna får betalt per elev setts över. Tidigare kunde skolorna sätta ihop egna lokala program som innehöll kurser som gav höga schablonersättningar, men den möjligheten är nu borttagen.

– Många skolor var experter på att sy ihop utbildningar som gav bra betalt, men i verkligheten körde man dem mycket billigare, säger Sten Svensson.

Också Mimmi Garpebring på Svea pekar ut reformen som tog bort högskolebehörigheten från de praktiska programmen som ett problem. Hon tycker inte att det är konstigt att elever flyr utbildningarna som inte ger möjlighet att plugga på högskolan.

– Jag förstår att det blivit så här. Även de som inte har tänkt läsa vidare på högskolan blir lite rädda för de här programmen. För tänk om man ändrar sig och vill läsa vidare senare. Man vill inte stänga dörrarna framför sig när man är 14 år, säger hon.

Antagningen pågår fortfarande för fullt och inte förrän i september är det helt klart var alla elever hamnar. Men just nu verkar det som många av bänkarna på Praktiska gymnasiet kommer att stå tomma i höst.

Skolledningen är inte oroad

Ekonomin är i ordning och den glesa elevtillströmningen inför hösten oroar inte. Det säger Patrik Wigelius, myndighets- och kvalitetsansvarig på Praktiska.

Planerar ni att öppna alla skolor som vanligt i höst?

– Absolut. Vi får många frågor kring att vi inte fyller våra platser, men för oss är det ingen stor grej. Vi vill erbjuda utbildning till alla som vill gå hos oss och den signalen sänder vi genom att ha många platser. Det elevantal som sökt sig till oss i år är samma som tidigare. Vi vill alltid ha fler elever, men det finns ingen oro för att vi inte uppfyller de platser vi angivit.

Förra hösten kritiserades 38 av era skolor av Skolinspektionen för bland annat bristande stöd till elever med särskilda behov. En skola i Tumba stängdes. Sedan dess har kritiken fortsatt, bara i år har ni fått förelägganden med hot om vite på 2,9 miljoner från Skolinspektionen. Hur ska elever kunna lita på att de får en bra utbildning hos er?

– Precis just därför. I och med att vi sedan några år har den här dialogen med Skolinspektionen arbetar vi väldigt intensivt med kvalitetsfrågor. Jag är nöjd med det arbete vi har för att rätta till de brister som Skolinspektionen har påpekat. Vi har gjort allt vi kan för att de vitesförelägganden som ligger nu ska rättas till och vår bedömning är att vi ska lyckas bra med det och att man inte kommer att döma ut något vite.

För ett år sedan pekades ni ut av kreditundersökningsbolaget UC som en av skolorna med högst risk för konkurs. Hur är er situation i dag?

– Det stämmer att vi gjorde en förlust under 2012 som var det året som UC tittade på. För 2013 ser vår ekonomi betydligt bättre ut. Vi gör en liten vinst på några procent i företaget och ekonomin är stabil och tryggad.

Fler friskolor riskerar nu nedläggning, tänkte du på den risken när du valde gymnasieutbildning?

Felix Ljunggren, 20, ­Mölnlycke:
– Nej, jag gick utifrån vad jag ville plugga och hur lätt det var att ta sig till skolan och då blev det kommunala Hulebäcksgymnasiet. Jag gillar inte friskolor och har hört att det finns mer resurser på de kommunala, men när jag valde funderade jag inte på hur ekonomin såg ut.

Jenni Häggqvist, 21, ­Göteborg:
– Både och. När jag valde till gymnasiet var frågan aktuell, jag tror att det var Kitas som hade problem. Men när jag valde tänkte jag mer på vilken linje jag ville gå, och då blev det samhälle/estetisk på kommunala Schillerska. Jag är nöjd med utbildningen och tycker om folket på skolan.

Julia Martinsson, 19, Göteborg:
– Nej, när jag valde för tre år sedan var det ingen som pratade om risken att en skola kunde läggas ned, men jag valde en kommunal skola eftersom jag är emot friskolor rent generellt. Jag tycker inte att man ska kunna göra vinster i välfärden.

Vanessa Dinov-Gustafsson, 16, Göteborg:
– Nej, inte jättemycket. Jag ska börja på Kitas som är en friskola och när jag valde tänkte jag mer på att det var bra lärare och att skolan var bra.

Axel Sekund, 18, Vänersborg:
– Nej, jag valde estetisk med inriktning på musik och då fanns det bara en skola att välja på där jag bor. Det fanns ingen friskola som hade det programmet så det blev en kommunal skola. Men på högstadiet gick jag i en friskola eftersom min syster gjorde det. Det var mest en slump, jag har inte gjort så aktiva val.