Nu har en diskussion blossat upp om nyttan med bemannade skolbibliotek, där kritikerna, främst från Tankesmedjan Timbro, efterfrågade mätbarhet av effektivitet av skolbiblioteket. Något som Jonna Bruce, skolbibliotekarie på Hammarkullsskolan i Göteborg, menar är svårt att göra. 

– Det är inte det att det inte finns forskning om nyttan, men det som kritikerna efterfrågar var att se ett exakt samband mellan ökad läsförståelse och skolbibliotek. Det går inte eftersom det är ett helt maskineri inblandat. 

Både svensklärare, skolbibliotekarier och andra lärare är med och påverkar elevernas läsförståelse, därför går det inte att mäta exakt vem som bidragit till vad, säger Jonna Bruce, som även pekar på den sociala aspekten av att vara skolbibliotekarie som inte går att mäta. 

Insatt i elevernas läsande

– Skolbibliotek handlar inte bara om att ha böcker i ett rum, jag jobbar heltid med att främja läsning under hela skoldagen. Fredrik Kopsch på Timbro pratar om att man skulle kunna byta ut dem mot folkbibliotek men det är inte samma sak, de ska serva hela samhället. På skolans bibliotek är jag insatt i alla elevers läsning och har en relation till dem.

En annan aspekt som Jonna Bruce pekar på är att lärare och skolbibliotekarier har olika utbildningar och lägger tonvikt på olika saker. 

– Läsförståelsen går ner bland elever. Självklart ska vi då ha någon som arbetar med textbearbetning och läsning på heltid, vilket skolbibliotekarier är experter på. 

Fredrik Kopsch, chefekonom på Timbro, var den första att ge sig in i debatten om skolbibliotekarierna, som startade på X: 

– Jag vill generellt att man mäter effekter av alla offentligt finansierade verksamheter, för att se till att skattepengar används rätt. 

Debatten grundar sig i regeringens förslag, där de vill att alla skolor ska ha bemannade bibliotek. Beslutet grundade sig i att läsförståelse för fjärdeklassare blivit sämre, enligt Pirls-studien. 

– Men det finns ingen forskning som säger att det finns ett samband med bemannade skolbibliotek och att barns läsförståelse ökar, säger Kopsch och fortsätter: 

– Om vi återkommer till Pirls-studien så visar den att barn som har svensktalande föräldrar har bäst läsförståelse av alla OECD-länder. De elever som har en sjunkande läsförmåga har andra språk som modersmål. Fler förklaringar kan finnas till det, bland annat pandemin då sjukfrånvaron var större, det kan ha drabbat elever med andra modersmål än svenska mer. 

Pekar på indisk studie 

Hammarkullskolans rektor Linnea Lindquist utvecklade hur de i skolan märker resultaten av bemannade skolbibliotek. 

– Vi ser det (resultaten) på elevernas läsning, hur de pratar om texter, sätter dem i sammanhang och mängden de läser, skriver hon i ett inlägg på X. 

Fredrik Kopsch håller inte med om att man inte kan mäta sambandet mellan läsförmåga och skolbibliotek, det hade kunnat göras till exempel genom en enkätstudie, menar han. 

– I deras kritik menar de att det finns vissa värden som inte går att mäta kring läsförståelse och läsning, till exempel att barn upptäcker en ny fantasivärld. Det är en väldigt behändig ståndpunkt att ha, då gör man det enkelt för sig, säger Fredrik Kopsch, och fortsätter:

– I Indien har man gjort en studie där man fördelade skolbibliotek till några slumpmässigt utvalda skolor för att se om det gav effekt, men de hittade inte någon. En sådan studie skulle vi kunna göra även i Sverige.