Men varken kvinnan eller någon kollega som bevittnade händelsen vill berätta vad som hände. Läget var annorlunda i höstas när Dagens ETC rapporterade om bristande arbetsvillkor, stress, övervakning och kollektiv bestraffning. Då vällde rösterna in. De flesta ville vara anonyma men över 30 personer berättade om sina upplevelser i Apoteas megalager. Men nu har en tystnad spridit sig. En anställd säger att det hänger ihop med de nya anställningskontrakten från januari som minst hundra anställda har skrivit under.

”Inte vanligt”

Tidigare var tystnadsplikten 24 månader men nu har Apotea infört en kraftig utökning. Enligt kontraktet åtar sig den anställde ”att under anställningstiden samt fem år efter anställningens upphörande inte sprida uppgifter eller göra uttalanden (..) som kan skada bolaget”. En anställd kopplar de nya kontrakten till den negativa publicitet som Apotea fått under hösten.

– Nu är folk inte bara rädda för att förlora jobbet utan dessutom tvingas betala böter om de pratar med journalister. Chefen bryr sig inte om oss. Han är bara intresserad av pengar, säger en anställd.
Det är ovanligt att lageranställda utan tillgång till affärshemligheter måste skriva under den typen av tystnadsklausuler. Det säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen som tecknat kollektivavtal med Apotea.

– I Sverige har vi redan en långtgående lojalitetsplikt för anställda, en så kallad allmän princip inom arbetsrätten.

Privata arbetsgivare har långtgående möjligheter att avtala bort sina anställdas yttrandefrihet, men kraven måste vara skäliga och det avgörs i sista hand i domstol.

– Jag kan bara uttala mig generellt. Det gäller alltså en person utan förtroendeställning men som ändå beläggs med omfattande regleringar under lång tid och dessutom riskerar att beläggas med vite. Det är också luddigt formulerat vilket gör det svårt att veta vad gränserna går för vad som orsakat skada för företaget. Min gissning är att det kan bedömas som oskäligt i en domstolsprövning.

Den här typen av tystnadsklausuler visar också vilket fokus arbetsgivaren har, anser Susanna Kjällström.

– Är målet att de som lämnar bara har gott att säga, då behövs inga sådana formuleringar. Men det är ett annat fokus om man behöver tysta tidigare anställda och belägga dom med en omfattande tystnadsplikt.

”En harmonisering”

Enligt Sarah Ahnström, operativ chef, har Apotea gjort om avtalen för helganställda i dialog med facket.

– De berörda har fått högre lön och sekretessklausulen är en standarduppdatering som vi gjort för att harmonisera med andra avtal inom företaget, säger hon i ett mail.

Har ni förlängt tystnadsplikten för att försvåra framtida granskningar av Apotea?

– Nej, absolut inte. Bakgrunden till förändringen är som sagt att vi har gjort om helgavtalen i dialog med facket.

Vad händer med anställda som bryter mot tystnadsplikten, riskerar de att bli skadeståndsskyldiga?

– Det har vi inte haft anledning att ta ställning till och det beror på det enskilda fallet, om så skulle ske. Sekretessparagrafer finns i de flestas avtal och det är endast vid extraordinära fall som skrivningarna tvingas prövas.

Apotea har inte svarat på hur stora böter tidigare anställda riskerar om bryter mot tystnadsklausulen.