Hos Jordbruksverket ligger just nu en ansökan från branschorganisationen Sveriges grisföretagare. De vill starta ett så kallat kontrollprogram som skulle innebära att det blir tillåtet att låta alla suggor stå fastspända under den tid de insemineras och föder sina smågrisar. Metoden kallas för fixering och målet är att undvika att kultingarna trampas ihjäl i de trånga boxarna. I dag dör ett antal smågrisar i varje kull genom att de trampas ihjäl.

– Detta är enligt oss en väldigt tydlig djurskyddsfråga. Vi har haft väldigt hög smågrisdödlighet och det måste vi göra någonting åt, säger Mattias Espert på Sveriges grisföretagare.

Grisföretagarna har redan provat metoden i ett pilotprojekt som genomfördes under 2013 och 2014 på tolv svenska gårdar. Om deras nya ansökan går igenom blir metoden tillåten i hela landet. Men de möts av protester från flera håll. Organisationen Djurens rätt har gjort en namninsamling där över 20 000 personer har skrivit på mot fixeringen. Kritikerna menar att de fastlåsta suggorna utsätts för extrem stress.

– Det har allvarliga konsekvenser för djurens välbefinnande. Att stå still utan att kunna vända sig i flera dagar skapar stress. Studier visar på olika sorters stressreaktioner, som höjda hormonhalter, säger Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Mindre och svagare grisar i en kull

En anledning till att så många smågrisar dör i dag är att grisarna har avlats så att kullarna har blivit större och större. I dag föds ofta 18–20 grisar per kull. Det betyder mindre och svagare grisar.

– Suggans spenar räcker inte till så att alla får dia. En sugga har bara tolv till fjorton spenar, säger Bo Algers.

Han menar att den höga dödligheten beror på de onaturligt stora kullarna och att det går att lösa problemet genom att helt enkelt ge suggan utrymme. Om suggan får röra sig fritt på fem kvadratmeter ger det samma resultat som om hon hålls fastlåst

– Det här är en etisk fråga. Vi lever i ett sådant överflöd att vi inte har anledning att behandla djuren illa för att få mat. Globalt produceras redan mycket mer kött än vi mår bra av att äta, säger Bo Algers.

”Det är en pressad bransch”

I dag är fixering bara tillåtet i Sverige i undantagsfall, när ett djur blir ovanligt aggressivt eller behöver hållas stilla för att få vård. Men på EU-nivå är reglerna för fixering mindre strikta och det är inte ovanligt att en sugga tillbringar stora delar av sitt liv fastlåst mellan galler. Det är den industrin som svenska bönder nu tävlar mot.

– Lönsamheten är givetvis en grundbult. I den globala världen med öppna gränser blir det ett väldigt tryck om någon annan producerar en vara billigare, säger Mattias Espert.

Men medan grisböndernas branschorganisation i Sverige driver på för att lätta på reglerna om fixering, går utvecklingen i EU åt motsatt håll. 2013 förbjöds fixering av dräktiga suggor inom hela EU.

– Det pratas i EU:s korridorer om att förbjuda fixering helt. Ändå går Sverige åt andra hållet, säger Bo Algers.

Förslagen som drivs av branschföreningen Svenska grisföretagare är kontroversiella även bland svenska lantbrukare, men frågan är infekterad och få vill uttala sig. Flera grisbönder som Dagens ETC har talat med är emot förslagen, men vill inte stöta sig med kollegorna.

– Jag tycker att det är åt helvete, men det får du inte skriva, säger en.

– Det är en pressad bransch och man vill inte tjafsa, säger en annan.