BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– En tydlig konsekvens av vinstdriften är lägre lärartäthet och större klasser. Statistiken är mycket tydlig här – så tjänar de pengar. Skolkoncernerna fokuserar också gärna på elever med högutbildade föräldrar eftersom de i regel är enklare att ha i stora klasser än barn med arbetarföräldrar, vilket förstärker skolsegregationen och leder till sämre resultat, säger Kent Werne, som har skrivit rapporten.

– Det finns också flera exempel på vinstdrivna företag som i vissa fall lägger ned och i andra fall berövar eleverna delar av utbildningen.

”Oligopolliknande marknad”

Werne säger också att det finns en stark drivkraft mot ökad koncentration bland koncernerna eftersom det är mer lönsamt att driva skolor i stort format.

– Riskkapitalbolagen driver mot en oligopolliknande marknad, det syns bland annat på Academedia och Internationella Engelska Skolan. Det hänger ihop – för att kunna expandera behöver koncernerna en årlig vinst, och den vinsten finansieras av skattebetalarna. Nu har vi en situation där Academedia är lika stora som alla de idéburna och icke vinstdrivande friskolorna tillsammans.

Hur skulle skolkoncernerna påverkas av en vinstbegränsning?

– Det är ingen som kan säga, allt beror på hur ägarna reagerar på vinstregleringen. Tycker de att det inte längre är värt att driva skolor är det så klart många skolor som hotas, men om de nöjer sig med begränsad avkastning kan skolorna bli bättre. En effekt blir förmodligen att börskursen sjunker, men ska verkligen skattebetalarna och de folkvalda ta ansvar för det?

Vad skulle krävas för att skolkoncernerna skulle uppnå samma lärartäthet som kommunala och icke vinstdrivande skolor?

– Det skulle räcka med att de satsar vinstpengarna på att anställa lärare, så det är egentligen ganska okomplicerat. Det finns ingenting som säger att man måste ha en rörelsemarginal på tio procent. Det handlar om att använda skattepengar till det de är avsedda för.