Så förklaras ofta de låga lönerna i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Eberhard Stüber, jurist, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, och expert på diskrimineringsrätt och lönefrågor, menar att det dock finns fler förklaringar än så. Inte minst spelar möjligheterna till att förhandla upp löner roll.

– De sifferlösa avtalen har underlättat för tjänstemän som kollektiv, de har kunnat avtala om större löneökningar än LO-anslutna arbetstagare som är mer låsta vid märket, säger han.

Märket, alltså det riktmärke för lönehöjning som sätts mellan fackförbunden inom industri och arbetsgivarna, har gjort att till exempel Kommunals medlemmar inte fått större procentuella löneökningar än andra. Därmed fortsätter de halka efter i löneutvecklingen. Vissa yrkesgrupper har också tack vare starka lokala fackklubbar lyckats förhandla sig till bättre löner.

– Inte minst gäller det inom IF Metall. Där har man fått arbetsgivare att införa lokalt framförhandlade lönesystem. Det finns en balans i avtalsrelationen, med två hyfsat jämförbara parter i fack och arbets-givare, säger Eberhard Stüber.

Undersköterskesatsning

För Kommunal är situationen en annan, menar han.

– De har i sina kollektivavtal, av vilka skäl det än må vara, i hög grad abdikerat från att på ett effektivt sätt kunna utöva inflytande i den lokala lönebildningen, säger Eberhard Stüber.

Under avtalsrörelsen 2016 lyckades dock Kommunal få igenom undersköterskesatsningen, som innebar en löne-ökning på drygt 1 000 kronor 2016, och ökningar över märket även 2017 och 2018.

Lyckad kollektiv organisering

Eberhard Stüber menar att det finns fler exempel på lyckad kollektiv organisering, som sjuksköterskeupproret som lyckats höja ingångslönerna för sjuksköterskor.

– Det visar på styrkan av kollektiv organisering, även om fackförbundet här snarare stöttade än låg bakom själva aktionen.

Han menar också att det är genom kollektiv organisering politiken kan påverkas. Och att politiken skulle stå utanför lönebildningen stämmer inte.

– Ett exempel är den riktade satsningen på lärarna, lärarlyftet. Eller löftet som många partier nu har inför valet, om höjda polislöner.

Även den statliga myndigheten Medlingsinstitutet påverkar lönebildningen, menar Eberhard Stüber. Ska lönerna höjas tror han institutets uppdrag behöver göras om.

– Jag kan inte säga hur, men jag menar att någon form av förändring i Medlingsinstitutets uppdrag är nödvändigt för att komma åt värdediskrimineringen, att löneläget skiljer sig åt så mellan olika sektorer.