Enligt Patrik Engström, chef vid gränspolisen, ligger säkerhetsskäl bakom de dolda avvisningarna.

– De så kallade dolda avvisningarna används bara i de fall där man ser att det finns en risk för säkerhetsproblem under resan. De här personerna sitter i allmänhet i förvar och om man får veta flera dagar i förväg när avresan ska ske så hinner stress byggas upp och det kan utlösa ett självskadebeteende, säger Patrik Engström till Ekot.

Emma Persson, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd och advokat, är kritisk mot förfarandet.

– Den enskilde får inte möjlighet att ta kontakt med en jurist om det skulle vara så att det finns nyuppkomna verkställighetshinder. Det ser vi som väldigt allvarligt, för det är något som kan uppkomma snabbt. Och det är inhumant för en person att inte få ta avsked av nära och kära, säger hon till Ekot.