BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I Stockholms stad visade 38 procent av de besökta skolorna och förskolorna brister när det gällde främst buller och ventilation, i miljöförvaltningens löpande tillsyn, enligt DN.
Påverkar lärandet
Det är eleverna som drabbas hårdast av den dåliga inomhusmiljön i skolorna. Dålig luft och ventilation påverkar lärandet och elevernas hälsa markant, med ökade risker för astma, allergier och sämre inlärning.
– Det finns väldigt tydliga samband när det gäller dålig luft och inlärning, visar forskning från bland annat Danmark, säger Britta Permats.
Hon ger några exempel.
– Övertemperatur kan vara ett stort problem. I Norden brukar riktmärket vara 22 grader. Om det blir varmare än så blir det svårt att ta in rätt information och lärande. Och när det är fler elever i klassrummen så blir det ju varmare. Tittar man på luftflöden så brukar man utgå ifrån sju liter per sekund och person. Kommer man under det så ser man att resultaten blir sämre.
En del av problemet är att många skolor är gamla och dåligt renoverade.
– Vi har väldigt många äldre skolor som byggdes under miljonprogramstiden och som har kvar gammal utrustning. Sedan är det som sagt väldigt mycket fler elever. Klassrummen är ofta byggda för 20–25 elever, men nu är det kanske 30 eller 35, säger Britta Permats.
Alla skolor kan ansöka om bidrag
Sedan 1 november 2015 har alla skolor i Sverige kunnat ansöka om statliga pengar från Boverket för att renovera lokaler och förbättra ventilationen. Totalt har 1 miljard kronor avsatts från 2015 till 2018. Men endast en liten del av de svenska skolorna har sökt, visar Svensk ventilations granskning.
Av Sveriges 290 kommuner har knappt en tredjedel, 84 stycken, ansökt om stödet. I Stockholms län har bara 16 skolor ansökt om bidraget.
– Det är mycket olyckligt att så många skolor avstår från chansen att förbättra situationen. Det är anmärkningsvärt, speciellt när det ju faktiskt finns pengar, säger Britta Permats, vd på Svensk ventilation.
Skolborgarrådet Olle Burell (S) menar att huvudskälet till att så få skolor har sökt är den krångliga byråkratin i ansökningsprocessen.
– I Stockholm ägs nästan alla kommunala skolor av Sisab, som förvaltar våra skolor åt oss. Förra året investerade vi nästan 1,8 miljarder kronor i underhåll av skolor och förskolor, mycket av det gick till att förbättra ventilation. Så vi blev väldigt glada när regeringen gav ett statsbidrag för att hjälpa till att öka takten. Men reglerna för att söka är så detaljerade och krångligt utformade att vi inte kan kvala in. Pengarna fastnar på vägen. Det är jag väldigt kritisk till, säger Olle Burell.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Tillsammans med kommunala fastighetsägaren Sisab har Stockholms stad nu tagit in experter för att gå igenom ansökningsförfarandet.
–Vi ska försöka komma över hindren för att bemästra byråkratin, säger Olle Burell och tillägger:
– Det bästa hade varit om staten litade på oss i kommunerna.
Per Lindkvist, enhetschef på Boverket, delar inte uppfattningen att det är för krångliga regler.
– När huvudmannen inte är densamma som fastighetsägaren, då måste man ha ett godkännande från fastighetsägaren. Det krävs att man har en huvudsökande. Jag har hört synpunkten om att det har uppfattats som krångligt, men jag delar inte den uppfattningen, säger han.
Boverket ska nu bli bättre på att nå ut med informationen till skolorna, genom att skicka ut påminnelser om att det statliga stödet går att söka.
– Det är lite bekymmersamt om regeringen gör en satsning på att rusta upp skolorna, och skolorna ändå inte söker, säger Per Lindkvist.
Av den miljard som har avsatts av regeringen ska runt en tiondel gå till Stockholm, på de fyra år som satsningen pågår blir det cirka 25 miljoner kronor om året.
– Det är jättemycket pengar och vi skulle gärna använda dem, säger skolborgarrådet Olle Burell.
