Ja, det tror åtminstone en forskargrupp på läkemedelsföretaget Small Pharma, som i en kommande klinisk studie ska testa att ge den psykoaktiva substansen DMT till personer med måttlig till allvarlig behandlingsresistent depression för att se om drogen klarar det som vanliga SSRI-preparat misslyckas med hos dessa patienter.

– Vi tror att effekten kommer att komma nästan direkt och att den kommer att räcka längre än med konventionella antidepressiva, säger Carol Routledge, forskningschef vid Small Pharma, till brittiska The Guardian.

Religiösa upplevelser

DMT är kanske mest känt som den psykoaktiva och hallucinogena komponenten i brygden ayahuasca som använts som naturläkemedel av shamaner i Sydamerika sedan åtminstone tusen år tillbaka. Det är också dess psykedeliska effekter som fått DMT att kallas ”guds-” eller ”själsmolekylen”, där brukare vid höga doser upplevt att de mött Gud eller till och med själva trott sig vara en sådan.

– Vi vet ju fortfarande väldigt lite om vad dessa substanser gör med hjärnan, men man kan beskriva det som att de inducerar ett slags andlig upplevelse som personen beskriver som att jaget löses upp, säger Filip Bromberg, psykolog och generalsekreterare för Nätverket för psykedelisk vetenskap, till Dagens ETC.

Denna känsla korrelerar enligt honom med en upplösning av hjärnans standardnätverk, ett nätverk med överordnad roll i hjärnans hierarki. 

– När nätverket löses upp följer kaos och en flexibilitet som tillåter att delar som inte vanligtvis kommunicerar med varandra börjar göra det. Många upplever det som en ”reset button”, som att hjärnan återställs, säger han.

Skapa nya mönster

Carol Routledge liknar å sin sida DMT:s effekt vid att skaka om en snöglob.

Enligt hypotesen ska negativa tankemönster lösa upp sig under inverkan av DMT för att sedan ge patienten chansen att under ledning av en terapeut återställa kopplingarna i hjärnan till mer funktionella mönster.

Många som tar psykedeliska droger upplever nämligen en stark känsla av att vara i kontakt med sig själva och med omvärlden. Samtidigt är det just denna känsla av samhörighet – ”connectedness” på psykologspråk – som kan saknas hos personer med depression, där det inte är ovanligt att de känner sig avskurna från omvärlden.

– För dessa personer kan det bli en väldigt dramatisk upplevelse att plötsligt känna sig i kontakt med universum. Det är en upplevelse som går att mäta psykometriskt med särskilda formulär, förklarar Filip Bromberg.

Totalstopp 1971

Även om den aktuella studien av DMT:s effekter på depression är den första i sitt slag är tron på att psykedeliska substanser kan spela en viktig roll som läkemedel långt ifrån ny. Albert Hoffman – den schweiziske kemist som 1938 var först med att syntetisera LSD – blev själv tidigt övertygad om att drogen hade medicinska egenskaper.

Under 40- och 50-talen utfördes också mängder av studier med både djur och människor för att kartlägga drogens egenskaper. Alla möjligheter till vidare forskning stoppades emellertid efter att drogen blivit populär för rekreationellt bruk och efter rapporter om mentala sammanbrott, självmord och olyckor som skett under LSD-rus, vilket fick FN att förbjuda både LSD och andra psykedeliska droger i och med antagandet av Psykotropkonventionen 1971. 

Psykedelisk renässans

Vinden har dock vänt och numera är det allt fler forskare som tror att inte bara depression, utan också posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest i livets slutskede och både tobaks- och alkoholberoende kan botas eller mildras med hjälp av dessa substanser.

– De senaste 20 åren har studierna av psykedeliska substansers potential fått en renässans. Forskare har tittat på gamla studier och försökt replikera dem med modernare och bättre forskningsmetodik. Resultaten är också goda, säger Filip Bromberg och lägger till att man kommit allra längst med psilocybin, den verksamma substansen i ”magiska svampar”, som visat goda resultat hos patienter med behandlingsresistent depression, ångest i livets slutskede och beroendeproblematik.

Filip Bromberg säger att de klassiska psykoaktiva substanserna är ”otroligt säkra” ur ett fysiologiskt perspektiv. 

– Det är nästan omöjligt att ha ihjäl någon med dem och de har inte heller någon beroende­potential. Däremot går de förstås att missbruka och det är inte säkert att använda dem under vilka förhållanden som helst. 

Filip Bromberg är noga med att påpeka att de psykede­liska drogerna inte ska ses som mirakelmedel i sig själva och att intag måste ske under kontrollerade former. För även om risken är minimal att de i sig skadar brukaren kan olyckor förekomma under ett rus där personens kroppskontroll försämras och hennes uppfattning om omvärlden skruvas.

Vad tror du om sannolikheten för att psykedeliska droger en dag ingår i läkares verktygslåda inför behandling av patienter?

– De moderna studier som utförts visar väldigt lovande resultat när substansen paras med samtalsterapi. Men det handlar om små studier, ofta utan placebokontroll. De visar helt enkelt att behandlingen är säker och har effekt under ideala förhållanden. Det som behövs nu är att resultaten reproduceras i större studier.

Han tror ändå att ett godkännande ligger nära i tiden.

– I både USA och Europa pågår fas 3-studier, alltså sista steget inför att ett läkemedel godkänns på marknaden, om MDMA-assisterad terapi vid PTSD. Så kanske kan sådan behandling bli aktuell redan 2022 eller 2023. Däremot är det inte tänkt att alla ska få tillgång till den, utan det kommer att vara aktuellt för ett begränsat antal patienter med PTSD som inte kan få hjälp på annat sätt.