Helens liv med sjukersättning startade år 2000 när hon under en ansträngande utbildningstid drabbades av utmattningsdepression. Hon blev sjukskriven på heltid, och var det under en lång rad år.

Efter nio års sjukskrivning fick Helen sin arbetsförmåga utredd och hon bedömdes då vara arbetsför nog att kunna tjänstgöra på halvtid. Hon lyckades också få ett deltidsarbete på kontor, där hon var i tre år. Hon blev sedan uppsagd därifrån och hade under en period några kortare anställningar.

I december förra året gick Helen från lön till a-kassa på den arbetsföra halvtiden. Hennes bruttoinkomst minskade då från 14 440 kronor till 11 380 kronor kronor i månaden. Den ändrade inkomsten anmälde hon, som regelverket säger, till Försäkringskassan. Hon fick där redan vid telefonkontakt med sin handläggare en kalldusch, då hon genom arbetslösheten hamnade i en ny kvotgrupp för det bostadstillägg som hon som halvt sjukskriven har rätt att få. Bidraget som hade varit på 4 504 kronor sjönk nu med 900 kronor.

– Det är fruktansvärt orättvist att de som tjänar mer också ska få mer i bidrag. Det är ju ingen logik i det, säger hon.

För Helen var väntan på det skriftliga beskedet om hur mycket hennes bidrag skulle sänkas en tid av ångest och oro. Den summa bidraget har sänkts med är för henne avgörande.

– Efter årsskiftet har mina inkomster sänkts, mitt bidrag har också sänkts medan hyran har stigit med fyra procent. Jag går nu back varje månad. Under den tiden jag hade ett arbete lyckades jag spara en del pengar och det är med dem som jag klarar mig nu. Men när de tar slut, så går det inte längre.

Får gå till socialen

Helen har just nu gott hopp om ett nytt jobb. Men om förhoppningen inte infrias så vet hon inte hur hon ska klara sin ekonomi.

– När sparpengarna är slut så får jag gå till socialen. Jag har en tvårummare nu och vet inte om de då kommer att kräva att jag flyttar till en enrummare.

Fotnot: Helen har valt att vara anonym.