BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi har sedan tidigare ett välfungerande system med kuratorer, men att införa kamratstödjare innebär att vi går ett steg längre. Genom det ser vi till att det alltid finns någon att prata med, både under kvällar, helger och nätter, säger Tomas Nyman, enhetschef.
Räddningstjänsten
Tomas Nyman har tidigare arbetat inom räddningstjänsten, där man har använt sig av kamratstödjare i många år. Inom akutsjukvården är verksamheten i ett uppbyggnadsskede.
– Vi har åtta stödjare i Malmö och sju i Lund. Tanken är att vi ska ha en kamratstödjare i gång under alla arbetspass, men där är vi inte ännu. Syftet är att de som behöver alltid ska ha någon de kan prata med när de har behov, så att ingen behöver gå och bära på saker i ensamhet, säger han.
De som är intresserade av att bli kamratstödjare kan lämna in intresseansökningar och får sedan sin lämplighet bedömd.
I arbetet på en akutmottagning står de anställda ofta inför svåra situationer, med sjuka eller skadade människor. Till det kommer många möten med upprörda anhöriga.
Ytterligare en kategori är skadade brottsoffer. Åtgärder som redan har funnits en tid är att akutmottagningen i Malmö har låsbara dörrar. När offer för gängbråk kommer in så kan de ha sällskap av vänner som är upprörda över det som har hänt. Det kan dessutom finnas skadade från båda sidor, som måste hållas isär så att bråket inte uppstår på nytt inne på akutmottagningen.
Många skottskadade
En våldsvåg med många skottskadade drar över Malmö just nu, men för medarbetarna på akutmottagningen är den gängrelaterade brottsligheten inget nytt.
– För oss är det en typ av våldsoffer som vi har levt med i flera år, säger Svante Normark, enhetschef.
Enligt enhetschefen har det stora antalet mord och mordförsök inte lett till någon allmän försämring av arbetsmiljön.
– Det är klart att många blir påverkade, men vi har 160 medarbetare här. Alla har inte kommit i kontakt med våldsoffer och alla som har gjort det reagerar på olika sätt. Jag har inte fått några indikationer på att medarbetare skulle gå runt och må dåligt på grund av detta, säger Svante Normark.
Säkerhetsrutiner
Andra säkerhetsrutiner är att akuten har ett utarbetat system för hur de samarbetar med vakter och polisen.
– När vi får in personer som har skadats i samband med våld eller vid större olyckor, där de skadade kan omges av upprörda anhöriga, så är alla som arbetar fokuserade. Det vet vad de ska göra och säkerhetsrutinerna brukar fungera på ett smidigt sätt, säger Svante Normark.
Problemet i dag är att driftsansvarig sjuksköterska får ägna mycket tid åt att samordna arbetet med polis och vakter. För att avlasta den driftsansvariga sjuksköterskan ska säkerhetsrutinerna nu ses över.
När det kommer till den känslomässiga biten, så har man utvecklat metoder också för det.
– Vid större händelser får de som har varit inblandade möjlighet till debriefing dagen efter genom samtal med kurator. Där har vi nu också kamratstödjarna, som kan ge stöd och hjälp, säger Svante Normark.
För sjuksköterskan Olof Fager, som har arbetat 4,5 år på akutmottagningen i Malmö, har det börjat gå rutin i att skottskadade kommer in på avdelningen.
– Man går inte så mycket upp i varv längre, säger han.
Han är inte rädd för sin egen säkerhet då han är övertygad om att vårdpersonalen inte riskerar att bli måltavla för någon av de kriminella gängmedlemmar som kommer dit. Men han säger att det från de anställdas perspektiv hade känts bra om alla besökare fick passera genom en metalldetektor under sin väg in.
– Vi vet ju inte vad de kan ha med sig när de kommer in hit. Det som kan hända att någon, i personalen eller bland patienter och anhöriga, skulle kunna råka komma emellan om något händer inne på avdelningen, säger han.
